Blodsocker

Vid diabetes är det viktigt att hålla sitt blodsocker på en så normal nivå som möjligt för att balansera sin hälsa. Det gör man framför allt med mat, motion och insulin/tabletter.

Det här är blodsocker

Näringen i maten vi äter bryts ned till glukos eller, i vanligt tal, socker. I en frisk kropp öppnar insulinet cellerna så kroppen kan tillgodogöra sig näringen. Vid diabetes har man inget eller bara lite insulin och/eller insulinresistens (dvs cellerna tar inte upp sockret fast de får insulin). Då stannar sockret kvar i blodet och skadar nerver och blodkärl, något som kan leda till allvarliga komplikationer. Det gäller att hålla blodsockret så nära normala nivåer som möjligt.

Forskning visar att det är särskilt viktigt att hålla en så normal och bra blodsockernivå som möjligt redan de första åren efter att man fått diabetes. Det skapar ett minne i kroppens celler, enligt studier vid både typ 1- och typ 2-diabetes, som gör att man får färre komplikationer senare i livet.

Det betyder att det är ännu viktigare än man tidigare vetat, att tidigt lära sig hur ens blodsocker fungerar och att man får effektiv behandling.

Testa – tolka – åtgärda

BlodsockertestEn jämnare blodsockerkurva får man genom att lära sig att testa, tolka och åtgärda sitt blodsocker. Det finns en rad blodsockermätare på marknaden. För att få en gratis behöver den vara upphandlad av landstinget så att din diabetessköterska kan skriva ut den till dig. Du ska också se till att få utbildning i hur du använder den av din sköterska.

Det är viktigt att vara rentvättad och torr om händerna, och särskilt det fingret man sticker i. Rester av frukt, en halstablett eller till och med handsvett, kan ge ett felaktigt resultat. Annars är det rent tekniska enkelt, det är att förstå hur det funkar, som kan ta lite tid.

I början när man håller på och lär sig och vid speciella tillfällen, som vid sjukdom, behöver man många teststickor. Det har man rätt till även som kost-/tablettbehandlad typ 2-diabetiker, enligt Socialstyrelsen. Du bör mäta blodsockret när du har nytta av det, står det i de nationella riktlinjernas patientversion.

  • För dagbok periodvis, särskilt i början. Notera dina blodsockervärden före måltid och två timmar efter maten, vad du ätit, om du motionerat, om du varit stressad eller är på gång att bli förkyld el dyl. Fundera på vad som gör att blodsockret ligger bra, för högt eller för lågt. Prova att göra annorlunda nästa gång om du inte är nöjd.
  • Experimentera genom att sätta ihop måltiden annorlunda. Vad händer med blodsockret om du till exempel lägger till mer fiberrika grönsaker? Om du äter lördagsgodiset i samband med måltiden istället för senare? Om du äter mindre kolhydrater (som finns i mjölmat som bröd, pasta, ris etc)? Om du går ut och går en halvtimme?

Med kunskap, träning och reflektion kan man lära sig hur kroppen fungerar och vad som höjer respektive sänker det egna blodsockret. Att bara sticka sig gång på gång utan att fundera på resultatet, bara för att göra doktorn glad, är ganska meningslöst.

Här får du fler tips om mat och blodsocker.

En människa är inte en annan lik - det gäller också för blodsockret vid diabetes.

Ibland går det inte att begripa vad det höga eller låga blodsockret beror på. Det stämmer inte med tidigare erfarenheter. Det kan bero på att man har en infektion på gång, att man har en rekyl (högt blodsocker) på grund av ett tidigare blodsockerfall eller att man är stressad. Men ibland kan man faktiskt inte hitta någon förklaring.

Har du svårt att komma igång? Du får en bra start i någon av föreningens utbildningar. Sjukhusen har också diabetesskolor.

Insulinkänning

Hypoglykemi – lågt blodsocker

Blodsockret går upp och ned hos människor både med och utan diabetes. Hos personer med diabetes är svängningarna större och får allvarligare konsekvenser.

Saknar man insulinproduktion helt eller nästan helt kan blodsockret bli så lågt att man får en insulinkänning, en hypoglykemi. Man kan bli skakig, seg och få svårt att koncentrera sig. Man tappar omdömet och kan bli medvetslös. Är man vid medvetande behöver man snabbt något sött, druvsocker eller söt saft till exempel, för att höja blodsockret. Sedan behöver man oftast fylla på med riktig mat eller smörgås.

För att kunna häva en känning i tid - se till att alltid ha t ex druvsocker i fickan. 

Blir man medvetslös behöver man genast komma till sjukhus. En medvetslös person ska aldrig ges något i munnen. Det är klokt att se till att personer man umgås med känner till att man har diabetes och att de ska ringa ambulans om man får en allvarlig känning.

Det är bra att ens närmaste har en glukagonspruta till hands. Den ges under huden i till exempel magen och höjer blodsockret.

Vid icke insulinbehandlad typ 2-diabetes är känningar inte lika vanliga som vid typ 1 och blir sällan lika allvarliga.

Vid för högt socker under lång tid kan man uppleva obehag när sockret sänks till en lägre nivå, utan att egentligen ligga för lågt. Det kallas "falsk känning". Tala med din läkare eller diabetssköterska, du kan behöva förbättrad behandling.

Hyperglykemi – högt blodsocker och ketoacidos

Högt blodsocker skadar kroppens kärl och nerver.

Suddiga människorSymptomen på högt blodsocker kan vara trötthet, dimsyn, att man blir törstig och kissnödig mm.

Högt blodsocker påverkar tankeförmåga och skärpa negativt. Barn som ligger för högt i blodsocker presterar sämre på prov i skolan har det till exempel visat sig.

Högt blodsocker under lång tid och ketoner i blod eller urin tyder på insulinbrist. Det kan leda till ketoacidos, syraförgiftning, som är ett livshotande tillstånd som kräver sjukhusvård. Läs mer om ketoacidos

Dagligt blodsocker

När man använder sin egen mätare får man veta hur blodsockret ligger just för ögonblicket.

Målvärdet för fasteblodsocker och före lunch och middag är
4,5-6,0 mmol/L (utläses millimol per liter).

Målvärdet för blodsocker två timmar efter maten är lägre än 8 mmol/L. Ett värde över 8 under lång tid ökar risk för hjärtkärlsjukdom och även skador på ögon och njurar.

 HbA1c - långtidssocker

HbA1c-värdet är det genomsnittliga blodsockervärdet 6-8 veckor bakåt i tiden och mäts på sjukhus eller vårdcentral. Det visar hur god glukoskontroll man har på sin diabetes och om behandlingen fungerar.

Ett bra HbA1c minskar riskerna betydligt för komplikationer vid diabetes, visar mängder med studier.

HbA1c står för hemoglobin A1c. Hemoglobinet är färgämnet i de röda blodkropparna som transporterar syre till cellerna. Sockret i blodet binds till hemoglobinet och sitter kvar under hela den röda blodkroppens livstid på cirka 120 dagar. Ju mer socker i blodet, desto mer finns i de röda blodkropparna. Sockerbundet hemoglobin transporterar inte syre lika bra.

Målvärdet för HbA1c = lägre än 52 mmol/mol

Målvärdet ska alltid individualiseras i samråd med vårdpersonal.

HbA1c kan vara högre hos äldre, svårt hjärtsjuka och personer med återkommande svåra insulinkänningar.

Ett lägre HbA1c, ned mot 42 mmol/mol, bör eftersträvas hos unga och hos dem med låg risk för känningar

Man bör få sitt HbA1c mätt flera gånger per år.

Ibland kan ett svängande blodsocker ändå resultera i ett godkänt HbA1c. Då krävs en större utredning med exempelvis 7-8 tester per dag eller kontinuerlig blodsockermätning. Höga blodsockervärden är skadliga.

Uppdaterad den 13 januari 2017