Mat vid diabetes

Mat är ett av de viktigaste verktygen för egenvård vid diabetes. Vad, när och hur man äter påverkar blodsockret och därmed i allra högsta grad din hälsa.

Förr fanns en mängd förbud vid diabetes. I dag brukar man säga att man får äta allt - men inte alltid, inte för mycket och inte för ofta. Det handlar om omdöme och att lära sig vad kroppen tål.

Vid typ 1-diabetes och insulinbehandlad typ 2-diabetes kan man balansera maten med insulin. Oavsett typ av behandling finns det baskunskaper om matens inverkan på blodsocker och hälsa som är bra att veta. Kanske kan man inte begripa allt på en gång. Men med tiden och en hel del experimenterande lär man sig mer och mer.

Bra att veta om mat och blodsocker

  • Motion och mat kompletterar varandra. Motion ökar insulinkänsligheten och gör att man tål mer kolhydrater.
  • Ett raffinerat (finfördelat och behandlat) livsmedel ger snabbare och högre blodsockerstegring än ett obehandlat. Exempelvis höjer apelsinjuice mycket snabbare än en apelsin, potatismos mer än potatis. 
  • Mest påverkas blodsockret av mängden du äter och hur du kombinerar livsmedel. Långsamma kolhydrater i en måltid kan balansera snabba. Långsamma kolhydrater finns i fiberrik mat som bland annat grönsaker, grovt bröd mm.
  • Tre tjejer kokar pastaKolhydratrika livsmedel påverkar blodsockret mer och snabbare än feta livsmedel. Mest påverkar kolhydrater i vitt mjöl och socker.
  • Att äta mat med lågt GI, det vill säga långsamma kolhydrater, är i allmänhet bättre än mat med högt GI. Fiberrik mat har lågt GI. Livsmedel med högt GI och snabba kolhydrater höjer blodsockret snabbt och mycket. Tränar man hårt kan man dock behöva snabba kolhydrater efter passet för att slippa insulinkänning (typ 1).
  • En långsammare magsäckstömning ger långsammare blodsockerhöjning. Fibrer och sura livsmedel, som vinägrettsås, ger långsammare tömning. Mycket dryck ger istället snabbare tömning.
  • Broccoli på gaffelVitaminer och antioxidanter i naturlig form är viktigt att få i sig vid diabetes. Ät många olika sorters grönsaker och en del frukt.
  • Undvik transfett , "delvis härdat fett", som finns i bl a en del färdigmat och många bakverk.
  • Undvik sockerfria bakverk o dyl som påstås vara för diabetiker. De innehåller oftast dåligt fett i stället liksom vitt mjöl.
  • Baka hellre kakor och bullar själv och ta hälften av receptets sockermängd. Fyll gärna på kakan/bullen/brödet med fibrer från grovt mjöl, po-fiber, frukt etc - ju mindre rent vetemjöl, desto bättre. Baktips!
  • Äter man mer än man behöver blir man tjock. Så är det. Vid typ 2-diabetes är metabolismen, ämnesomsättningen, dessutom störd och man riskerar i ännu högre grad att lägga på sig vikt.

Här finns lite tips om hur man kan tänka och experimentera.

Blodsockermätaren visar vägen

När du vill veta hur en måltid eller ett särskilt livsmedel påverkar dig så använd din blodsockermätare! Det är den bästa hjälp du har.

Testa dig före måltid och cirka 2 timmar efteråt. Skriv upp och jämför med tidigare resultat. Efter ett tag lär du dig hur du fungerar och kan balansera maten och ditt eventuella insulin, för att få ett så jämnt och bra blodsocker som möjligt.

Målvärdet för blodsockret två timmar efter maten är lägre än 8 mmol/L  

Ett blodsocker på över 8 mmol ofta och under lång tid ökar risken för skador på hjärtakärl, ögon och njurar.

Hamnar du över 8 vid enstaka tillfällen sedan du ätit finns ingen anledning till oro. Har du bestämt dig för att festa och äta extra gott någon gång, så har du. Men ligger du ofta över 8 mmol sedan du ätit är det dags att se över dina matvanor och/eller din medicinering. Prata med din läkare eller diabetessköterska.

Läs vidare om olika sätt att äta

Här är Socialstyrelsens senaste (2011) vägledning om mat vid diabetes 

Uppdaterad den 14 mars 2016