Underbenssmärtan som lätt opereras bort

Fler bevis finns för att kroniskt kompartmentsyndrom är en komplikation till diabetes. Ortopeden David Edmundsson i Umeå har hittat fynd som ytterligare styrker detta och disputerade i ämnet i slutet av maj.

För ett och ett halvt år sedan skrev Leva nr 1-09 om en ny komplikation till diabetes – kroniskt kompartmentsyndrom. En underbenssmärta som framför allt kvinnor med diabetes kan få och som tidigare antogs orsakades av kärl- eller nervskador.

Den 28 maj i år försvarade David Edmundsson, ortoped på Norrlands universitetssjukhus, sin avhandling om att kroniskt kompartmentsyndrom är en komplikation till diabetes. Han har gjort muskelanalyser som resulterat i fynd som ytterligare styrker att det här tillståndet faktiskt är en komplikation till diabetes.

– Och så har vi ju de fina operationsresultaten. Opererar vi diabetikerna med kroniskt kompartmentsyndrom så blir de bra i benen, tillägger han. Men man ska inte tro att alla diabetiker som har ont i benen har just kompartment. Man måste vara mycket noggrann i sin utredning, understryker han, eftersom diabetiker har en ökad risk för svåra infektioner.

Dessutom ses vid mikroskopiska muskelstudier tecken på att nervskador kan ha uppstått av det höga trycket i muskeln. Efter en operation får de patienterna en bättre nervfunktion som kan bero på att trycket i muskeln blir normalt.

Upptäckten

När David Edmundsson för några år sedan fick patienter som hade diabetes och problem med underbenssmärta upptäckte han att de hade kroniskt kompartmentsyndrom och inga kärl- eller nervskador. Smärtan patienterna hade, berodde på att deras underbensmuskler hade höga muskeltryck i vila och efter ansträngning fick muskeln inte plats i sin muskelhinna, något som gör riktigt ont.
De flesta av patienterna klarade inte 100 meters promenad eller 20 tåhävningar på grund av smärta. Efter noggranna utredningar som kunde avfärda nerv- och kärlsjukdom gjordes en tryckmätning i muskeln som visade på kroniskt kompartmentsyndrom. Efter operation där muskelhinnan klyvs så att muskeln får plats, har hittills 32 personer fått ett nytt liv där smärtan är minskad och promenader inte längre är ett problem.

Stockholmare som fått hjälp

Bor man som diabetiker i Umeå och har problem med sina ben som beror på kroniskt kompartmentsyndrom, har man alla chanser att få hjälp. Men i Stockholm är inte kännedomen om komplikationen till diabetes vidare stor. När Leva gör en rundringning till ortopedklinikerna i Stockholm möts frågan av några med tvivel och förvåning, på en del kliniker har några få opererats.
David Edmundsson är inte alls förvånad.

– Det är naturligt att nya forskningsrön och diagnoser möts med en viss skepsis från läkarkollegiet vilket vi även upplevde när vi hade upptäckt det här i Umeå.

En som har fått hjälp i Stockholm är Ingegerd, 62 år. Efter många om och men har hon opererats för kroniskt kompartmentsyndrom på S:t Görans sjukhus. Men det var nära att hon avböjde. Ingegerd som haft diabetes i 60 år var väldigt orolig för att operationssåren inte skulle läka.

Det hörs på telefonlinjen hur lättad hon är över att det första benet är klart.

– Igår togs stygnen och det har läkt jättefint! Inte hade jag särskilt ont heller efter operationen.

I många år har Ingegerd haft mycket ont i sina ben när hon har promenerat. Och det var vad hennes diabetesläkare sade till henne som hjälpte Ingegerd på traven inför beslutet att lägga sig på operationsbordet. "Egentligen är det ju benen du har klagat mest över när du har varit på besök hos mig, inte mycket om diabetesen”.

Diabetesläkaren visade Ingegerd artikeln i Leva om att kroniskt kompartmentsyndrom är en ny komplikation till diabetes. Ingegerd remitterades till S:t Görans sjukhus för en tryckmätning i underbenens muskler som visade att det var kompartment.

MARIA SJöSTRöM

Ur Leva med Diabetes nummer 5 2010