Gastropares? – då ska du inte äta ”diabeteskost”

onsdag, 14 juni, 2017

Många med diabetes drabbas av gastropares. Många lider dessutom i onödan.
– Det finns en lämplig kostrekommendation för gastropares som hjälper, säger Eva Olausson, leg. dietist, PhD.

Typiska symptom för gastropares är tidig mättnadskänsla, blodsockerfall efter måltid, illamående, kräkningar, diarré, förstoppning, aptitlöshet, uppsvullen mage och uppstötningar. Vissa personer får även hosta vid måltider, och maten har då svårt att passera matstrupen.
– Läkarna har i sin utbildning tidigare fått lära sig att det inte är någon idé att försöka med en anpassad diet för patienter som lider av gastropares, säger Eva Olausson, som har utarbetat en diet som faktiskt kan mildra magproblemen för personer med gastropares. 
Dieten har tagits fram i en studie vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet.
– De arbetshypoteser om diet vid gastropares som läkarna tidigare har provat, har misslyckats varje gång. Min diet är helt annorlunda. Nu gäller det att alla i vården som har hand om diabetespatienter får kännedom om att det finns en fungerande kost vid gastropares, säger Eva Olausson.
Man kan visserligen behandla gastropares med mediciner så att magsäckstömningen påskyndas. Men den enklaste och ofta effektivaste behandlingen är dock att ändra kosten, och äta mat som är lätt för magsäcken att finfördela, menar hon. Mat med så kallad liten partikelstorlek kan passera mag-tarmkanalen lättare. Grundprincipen är att en maträtt ska falla isär som en kokt potatis om man skulle mosa den med en gaffel.
– Man behöver inte minska på fibrer eller fett i kosten. Det viktiga är att maten är liten i partikelstorleken, så att maten enkelt kan passera magsäcken. Fiskgratäng, kokt fisk med potatismos, köttkorv med rotmos, knäckebrödssmörgås med margarin och bredbart pålägg, gula eller gulbruna bananer, grönsakspaté, och mjukt fullkornsbröd bakat på finmalet fullkornsmjöl, det är tips på bra mat om man har gastropares.
För personer med diabetes kan den listan på maträtter låta förvirrande. Bland det första en person med diabetes brukar få lära sig är att undvika snabba kolhydrater, att ”diabeteskost” för allt i världen inte kan bestå av så snabba kolhydrater som till exempel sönderkokt potatismos. Men det gäller inte om man också lider av gastropares, påpekar Olausson.
– Många patienter tror att de får högt blodsocker av potatismos, men så är inte fallet när det gäller patienter med gastropares. Tömningen av kosten är så långsam för personer med gastropares att det blir ett fallande blodsocker efter måltiden. Potatismoset ger på grund av sjukdomen lägre blodsocker än hos den utan gastropares, säger Eva Olausson.
I Eva Olaussons avhandling studerade man matens påverkan i två steg. I ett av stegen inkluderades 56 patienter med gastropares och insulinbehandlad diabetes, både typ 1 och 2. Man delade upp försökspersonerna i två grupper – den ena halvan av gruppen fick äta den allmänt rekommenderade kosten för personer med diabetes, och den andra halvan fick äta kost med liten partikelstorlek. Studien pågick under 20 veckor, varunder patienterna vid sju besök instruerades om sin tilldelade kost. Resultaten visade att gruppen som åt kost med liten partikelstorlek förbättrade sina gastroparessymptom avsevärt. Någon förbättring av gastropares-symptomen hos gruppen som åt en kost anpassad för patienter med diabetes upptäcktes inte.
– De patienter med gastropares som fick äta gastropareskost hade mycket mindre mag-tarmsymptom och hade mindre ångest än de patienter med gastropares som åt diabeteskost.
Anledningen till att Eva Olausson tar upp frågan om ångest i sin studie beror på att personer med gastropares ofta känner ångest inför måltid, eftersom de kan drabbas av insulinkänningar som är svåra att häva.
– Man tar den insulindos som ska motsvara den kolhydratmängd man ätit, men maten ligger kvar i magsäcken och höjer inte blodsockret. 
Äter patienten däremot gastropareskost passerar den magsäcken lättare och höjer blodsockret, som den ska.
Behandling av gastropares bör göras med gastropareskost med liten partikelstorlek, då en konsekvent kost ger störst effekt, och i andra hand med motorikstimulerande medicin, menar Eva Olausson. Om patienten inte får hjälp med sin gastropares genom kost och eventuell motorikstimulerande medicin, blir det svårare att erhålla ett bra blodsocker och patienten kan få svårhävda insulinkänningar.
– Ofta behöver patienten hjälp med att häva insulinkänningen. Det är också så att patienten inte alltid får de vanliga symptomen för insulinkänning. Med bristande blodsockerinställning är risken stor för ökade komplikationer senare i livet, säger Eva Olausson.
Gastropares är en nervskada i det autonoma nervsystemet – ett tillstånd som innebär att kroppen smälter maten långsammare än normalt. Vid gastropares arbetar magmusklerna mindre, vilket gör att magsäcken inte töms som den ska. 
– Det beror på nervskador i det icke viljestyrda nervsystemet. Nervskadorna beror förmodligen på höga blodsockervärden, säger Eva Olausson.
En av de vanligaste orsakerna till gastropares är diabetes. Personer som får gastropares har ofta haft diabetes i minst tio år, eller så har de gått runt med höga blodsockervärden under en längre tid. 
Tidigare har man trott att gastropares är mycket ovanligt, men det är vanligare än man tror, enligt Eva Olausson. Omkring 40 procent av de med diabetes typ 1 har gastropares, och omkring 30 procent av de med diabetes typ 2 har denna komplikation, säger hon. 
– En del patienter med gastropares har inga mag-tarmsymptom, utan enbart ett svängande blodsocker. Därför är det lätt att vården missar att det kan röra sig om gastropares. När blodsockret är högt kan det se ut som om patienten har gastropares – det höga blodsockret ger minskad motorik och kan därför mistas för gastropares. När blodsockret sen sjunker så normaliseras motoriken.
Detta är något som försvårar en diagnos. För att diagnostisera gastropares använder man sig av ventrikelscintigrafi, en undersökning där man kollar hur magen tömmer sig, genom att låta en kamera följa måltidens passage genom magsäcken. 
– Om man inte tänker på att patienten ska ha ett bra blodsockervärde vid undersökningstillfället så är risken stor att undersökningen ger fel diagnos.
Genom sin avhandling hoppas Eva Olausson att framtiden för patienter med gastropares har blivit ljusare.
– Jag vill tro att min avhandling ger patienter större chans att få sin gastropares diagnostiserad och kostbehandlad.

Text: Maria Tjernström  Illustration: edicorp 

Mat med liten partikelstorlek

• Den som lider av gastropares bör äta mat med liten partikelstorlek. Grundprincipen är att en maträtt ska falla isär som en kokt potatis om man skulle mosa den med en gaffel.

• Tips på mat med liten partikelstorlek: Potatismos, rotmos, grönsakspuré, kokt fisk, kokt köttkorv, knäckebrödssmörgås med margarin och bredbart pålägg, gula eller gulbruna bananer, mjukt fullkornsbröd bakat på finmalet fullkornsmjöl.

• Snabba kolhydrater, som till exempel potatismos, resulterar inte i ett högt blodsocker för personer med gastropares, eftersom personer med gastropares har svårare att smälta och tillgodogöra sig maten.