Hjärta och kärl påverkas av diabetes

För att undvika skador på hjärtat och i värsta fall avlida ska du genast ringa 112 och begära ambulans om du misstänker att det är en hjärtinfarkt.

Diabetes mellitus innebär kraftigt ökad risk för komplikationer i hjärta och kärl. Kvinnor och män med typ 1 och typ 2 diabetes har mer än dubbelt så hög risk att få hjärtkärlsjukdomar jämfört med icke-diabetiker.

Personer med diabetes typ 2 löper högre risk att få hjärtkärlsjukdomar efter kortare tids sjukdom än de som har typ 1 diabetes. Många gånger upptäcks typ 2 diabetes först efter en hjärtinfarkt.

Tack vare att skador i blodkärlen upptäcks tidigare idag kan förebyggande behandling minska risken för de allvarliga komplikationerna. Chanserna att överleva en hjärtinfarkt har också ökat, både bland personer med och utan diabetes.

Se en kort film om statinbehandling med Martin Larsson, biträdande överläkare vi endokrinkliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

Till artikel om statiner

Orsak

En person med diabetes får oftast inte de klassiska smärtsymptomen vid en hjärtinfarkt, kanske på grund av att det redan är en generell störning i nerver och blodcirkulation. Infarkten kan göra mindre ont och symtomen vara vagare med andnöd och stor trötthet. 

Blodkärlen skadas av högt blodsocker, högt blodtryck, höga blodfetter, rökning, övervikt och inaktivitet. Kärlen blir trängre, blodflödet minskar och blodproppar bildas lättare. Beroende på var skadan på blodkärlen sker kan den leda till hjärtinfarkt, stroke eller fönstertittarsjuka

Symtom vid hjärtinfarkt

  • Stark och ihållande bröstsmärta som kan stråla ut i armarna
  • Obehagskänsla i bröstet som kan stråla upp mot halsen, käkarna och skuldrorna
  • Illamående
  • Andnöd
  • Kallsvett
  • Rädsla och ångest

Missa inte diabeteskontrollerna

Ögonen kontrolleras normalt med digital ögonbottenfotografering. I de fall detta inte är möjligt på grund av till exempel grumlingar i ögat eller pupiller som inte vidgas, gör ögonläkare en klinisk ögonundersökning.

Kontroller ska göras vid diabetesdebut, sedan vartannat år vid diabetes typ 1 och vart tredje år vid typ 2 diabetes. Om man hittar ögonbottenförändringar ska kontrollerna utföras tätare. Vid tidig upptäckt av förändringar kan skador fördröjas eller förhindras helt.

Får du inte automatiskt remiss till undersökning måste du själv säga till din behandlande läkare att du behöver det.

Två ansikten nära varandra

Retinopati

En ganska vanlig komplikation vid diabetes är retinopati vilket innebär förändringar i ögat. Retinopati uppstår hos de flesta (ca 90 %) som haft diabetes i 20-25 år. Det går att både förebygga och behandla om det sker i tid.

Därför är det oerhört viktigt att se till att man får sina ögonbottnar kontrollerade regelbundet. Förändringarna kommer smygande utan att man märker något. Ju tidigare förändringarna upptäcks desto större är möjligheterna för att kunna behandla och bromsa förloppet.

Förr var blindhet en vanlig komplikation till diabetes. Med dagens regelbundna ögonundersökningar och effektiva laserbehandling är det inte det längre.

Orsak

Retinopati orsakas av att det förhöjda blodsockret ger rubbningar i ämnesomsättningen. Det uppstår förändringar i kärlväggarna som gör att ögats fina blodkärl blir svaga och får små utbuktningar. Det kan leda till blödningar och läckage av vätska och proteiner ut i näthinnans vävnader. Om läckaget sker i ögats gula fläck påverkas synen.

Bra, stabila blodsockervärden och behandling av högt blodtryck samt blodfetter, minskar risken för diabetesrelaterade näthinneförändringar. Undvik rökning och snus.

Behandling

En undersökning på S:t Eriks ögonsjukhus 2005 visade att bland de ögonbottenundersökta diabetespatienterna hade två tredjedelar inga förändringar, en fjärdedel lättare förändringar, fem procent måttliga förändringar och två procent svåra förändringar.

Laser används mot kärlutbuktningar, läckage och nybildade blodkärl medans glaskroppskirurgi används för att ta bort blödningar inuti glaskroppen som uppstår då blodkärl i näthinnan brister.

Sex och diabetes

Autonoma nervskador och framför allt kärlsjukdom, är orsak till nedsatt sexuell förmåga om den inte beror på psykologiska skäl, förstås. Mannen kan få erektionsstörningar och utebliven eller så kallad retrograd utlösning, då sädesvätskan inte kommer ut utan istället åker in i urinblåsan.

Hos kvinnan kan förmågan att bli våt vid sexuell stimulering, så kallad lubrikation, påverkas och vid nedsatt känsel kan det vara svårt att uppnå orgasm.

sexbroschyr omslag

Även njurarna kan påverkas av diabetes mellitus, det kallas nefropati. Diabetesnefropati utvecklas smygande och man märker det inte själv i början, det upptäcks istället med urinprov och blodprov.

Nefropati beror på att de små blodkärlen i njurarnas filtreringssystem har skadats av höga blodsockernivåer och högt blodtryck. Kroppens slaggprodukter kan inte filtreras bort som de borde. Protein, det vill säga äggvita, läcker ut i urinen. Kroppens försämrade förmåga att göra sig av med skadliga produkter ökar bland annat risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Det första stadiet av nefropati är mikroalbuminuri. Det kan utvecklas till uremi, det vill säga njursvikt, vilket kräver dialys eller transplantation. Med förebyggande insatser har uremi bland personer med typ 1 diabetes minskat väsentligt. Med bättre medicinsk prevention och bromsad fetmautveckling hoppas man på en minskning även bland personer med diabetes typ 2.

Förebygg nefropati

  • En god blodsockerkontroll kan minska riskerna för nefropati med över 50 procent. Precis som för att undvika andra komplikationer vid diabetes är det viktigt att hålla blodsockret på en acceptabel nivå.
  • Ett högt blodtryck är en riskfaktor. Se till att få blodtrycket kontrollerat minst två gånger om året, vid utvecklad nefropati ska det ske oftare. Tablettbehandling för att sänka blodtrycket ska sättas in vid minsta tecken på mikroalbuminuri.
  • På SSDF:s checklista ser du målvärdena för urinalbumin. Hämta hem den här eller beställ den från kansliet.

Diabetes Sverige har tagit fram en broschyr om transplantation. Den handlar om vad det innebär och för vem det kan vara aktuellt.

broschyr om transplantation