Mat och diabetes

Det finns ingen bevisad diabetesdiet som funkar för alla. Du måste testa dig fram till vad som funkar för just dig! Med det sagt är mat ett av de viktigaste verktygen för egenvård vid diabetes. Vad, när och hur man äter påverkar blodsockret och därmed även din hälsa.

Förr fanns en mängd förbud vid diabetes. Idag brukar man säga att man får äta allt - men i lagom dos. Eftersom det är individuellt hur ett livsmedel påverkar blodsockret behöver du prova dig fram för att se hur just ditt blodsocker reagerar på en viss kost. Vid insulinbehandlad diabetes kan man balansera maten med insulin. 

Händer över sallad
Mat ligger på en skärbräda

Låt blodsockermätaren visa vägen

När du vill veta hur en måltid eller ett särskilt livsmedel påverkar dig kan du använda din blodsockermätare! Det är den bästa hjälp du har.

Testa dig före måltid och cirka 2 timmar efteråt. Skriv upp och jämför med tidigare resultat. Efter ett tag lär du dig hur du fungerar och kan balansera maten och ditt eventuella insulin, för att få ett så jämnt och bra blodsocker som möjligt. Målvärdet för blodsockret två timmar efter maten är lägre än 8 mmol/L.

Träning och mat kompletterar varandra. Motion ökar insulinkänsligheten och gör att man tål mer kolhydrater.

Det är bra att veta att ett behandlat livsmedel ger snabbare och högre blodsockerstegring än ett obehandlat. Exempelvis höjer apelsinjuice mycket snabbare än en apelsin och potatismos snabbare än potatis. Mest påverkas blodsockret dock av mängden du äter och hur du kombinerar olika livsmedel. Långsamma kolhydrater som finns i fiberrik mat, bland annat grönsaker och grovt bröd, kan balansera snabba.

Att äta mat med lågt GI, det vill säga långsamma kolhydrater, är i allmänhet bättre än mat med högt GI, detta då livsmedel med högt GI höjer blodsockret snabbt och mycket. Tränar man hårt kan man dock behöva snabba kolhydrater efter ett pass för att slippa insulinkänning.

En långsammare magsäckstömning ger långsammare blodsockerhöjning än en snabb. Fibrer och sura livsmedel, som vinägrettsås, ger långsammare tömning. Mycket dryck ger istället snabbare tömning.

Apelsin i en hand

GI - Glykemiskt Index

Glykemiskt index, GI, är ett mått på hur snabbt blodsockret höjs när du äter ett livsmedel eller en måltid. Ju högre GI, desto snabbare tas kolhydraterna upp och blodsockerhöjningen kräver mer insulin. Livsmedel med lågt GI höjer blodsockret långsammare, kräver mindre insulin och ger därmed jämnare blodsocker, längre mättnad och mindre sug. Snabba kolhydrater som ris och pasta har högt GI medan långsamma kolhydrater som linser, bönor och fullkornspasta har lågt.

GI togs fram på 80-talet som en hjälp för diabetiker att jämföra kolhydratrika livsmedel. Eftersom GI beräknas på 50 gram kolhydrater i ett livsmedel, inte på 50 gram av livsmedlet, kan det vara svårt att förstå GI-listor.  Därför är GL, glykemisk load (belastning), ett bättre och mer rättvisande mått. Det jämför hur stor inverkan en portion av ett livsmedel har på blodsockret. 

Nu för tiden ser man ibland GI-värden för fettbaserad mat som grädde, choklad och chips. Fett är visserligen mindre blodsockerhöjande än kolhydrater, men att chips har lägre GI än kokt potatis innebär inte att chips är nyttigare!

Praktiska tips för hur du kan äta med diabetes

  • Vitaminer och antioxidanter i naturlig form är viktigt att få i sig vid diabetes. Se till att din kost innehåller många olika sorters grönsaker och en del frukt.
  • Undvik transfett, delvis härdat fett, som bland annat finns i färdigmat.
  • Istället för att köpa bullar och kakor är det smart att baka själv! Du kan då halvera receptets sockermängd samt fyll upp med fibrer från grovt mjöl, po-fiber och frukt - ju mindre rent vetemjöl, desto bättre.
Två personer står vid köksö och bakar

Vad bjuder man på när en gäst har diabetes?

Det är ofta inget problem att bjuda över någon med diabetes, du behöver inte göra en stor grej av det. Var inte rädd att fråga i förväg om det är något särskilt som den du bjuder inte kan äta. Sen är det alltid dagsformen som avgör vad och hur mycket personen i fråga kan äta.

Att tänka på vad gäller mat

Serverar du fiberrika grönsaker som tillbehör, så ordnar sig resten. Grovt knäckebröd kan vara bra att komplettera med om man känner sig osäker.

Efterrätt

Kanske vill gästen ha det du serverar alla andra, men erbjud gärna en frukt eller kanske till och med en fruktsallad som alternativ.

Dryck

Drycker sötade med socker höjer blodsockret snabbt. Därför väljer många istället lightprodukter. Alkohol har effekt på blodsockret och hur mycket och vad man tål av det, måste var och en få avgöra.

Fika

Avstå från att köpa fikabröd som betecknas som "sockerfritt". Servera det du tänkt så får din gäst välja själv om den vill äta eller inte. Om du ändå vill anstränga dig, uppskattas det säkert att du även ställer fram grovt bröd, smör, ost och kanske lite frukt. 

Mycket påverkan

Vanligt socker, druvsocker och mjölksocker.

Viss påverkan

Maltitol, mannitol, sorbitol, xylitol och fruktsocker.

Ingen påverkan

Aspartam, acesulfam K, cyklamat, sackarin, sukralos och stevia.

500-regeln

Det är i första hand kolhydraterna i maten som behöver insulin för att tas upp i kroppen och göra nytta. Den så kallade 500-regeln är ett sätt att räkna ut hur mycket insulin man behöver ta till en viss mängd kolhydrater i maten.

Räkna ut hur mycket insulin du i genomsnitt behöver under ett dygn, både långtidsverkande och direktverkande eller allt du tar via din insulinpump. Dividera siffran 500 med din totala dygnsdos insulin. Den siffra du får motsvarar hur många gram kolhydrater en enhet insulin tar hand om i din kropp.

Exempel på kolhydraträkning

Du behöver 33 enheter/dygn. 500/33 är ungefär lika med 15. Alltså bör det gå åt 1 enhet insulin om du äter 15 gram kolhydrater. Skulle du i stället vara sugen på två smörgåsar och ett glas mjölk behöver du troligen ta 2,5–3 enheter eftersom det är ca 15 gram kolhydrater i en smörgås och 10 gram i ett glas mjölk (15 + 15 + 10 = 40 gram kolhydrater.)