triggerfinger

Diabetes och triggerfinger

NYHET
Tidningen

Fastlåsta fingrar, så kallat "triggerfinger", är vanligare hos personer med diabetes. Risken att drabbas ökar om man har ett svängande blodsocker, visar en studie ledd av forskare vid Lunds universitet.

Triggerfinger innebär att ett eller flera av fingrarna, ofta ringfingret eller tummen, hamnar i en böjd position som är svårt att räta ut. Det beror på att senorna som böjer fingret, och dess bindvävshölje, förtjockas. Ett besvärligt och smärtsamt tillstånd som ofta kan behandlas med kortisoninjektioner, men som ibland kräver operation.
 – På handkirurgiska mottagningen har vi sedan länge noterat att människor med diabetes, både typ 1 och typ 2, oftare än andra drabbas av triggerfinger. Över 20 procent av dem vi opererar för detta tillstånd är patienter som har eller kommer att utveckla diabetes, säger Mattias Rydberg, doktorand vid Lunds universitet, samt ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus och försteförfattare bakom studien som publicerats i Diabetes Care.

För att undersöka om ett svängande blodsocker ökar risken för triggerfinger utgick forskarna från två register: Region Skånes vårddatabas där alla diagnoser sätts, och det nationella diabetesregistret. Mellan 1–1,5 procent av befolkningen drabbas av triggerfinger, men bland de som har diabetes förekommer triggerfinger hos upp till 10–15 procent – och fenomenet är allra högst i gruppen med typ 1-diabetes. Studien stärker bilden av att blodsockret är en avgörande faktor för den ökade risken att drabbas av triggerfinger.

Ett blodsocker över 48 mmol/mol i HbA1c ökade risken hos såväl män som kvinnor, både i gruppen med typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Gruppen män med sämst reglerat blodsocker, HbA1cöver 64, hade upp till fem gånger så hög risk att drabbas jämfört med män med ett välreglerat blodsocker och HbA1c under 48.
– Vi kan dock inte säkert veta om någon av grupperna oftare än andra söker vård, vilket skulle kunna vara en faktor som påverkar resultatet, säger Mattias Rydberg.

Vilken mekanism, eller mekanismer, som ligger bakom den ökade risken är okänt. Men det finns teorier om att det höga blodsockret får både böjsenorna och deras bindvävshölje att bli tjockare och därigenom lättare fastnar. Man vet också sedan tidigare att de som har ett oreglerat blodsocker oftare än andra får en nervinklämning i handen.

Nästa steg i forskningen blir att kartlägga hur väl det fungerar att operera patienter med diabetes som har triggerfinger.
– Vi tycker oss se på kliniken att det går bra och att komplikationerna är få, men att det tar lite längre tid för patienter med typ 1- och typ 2-diabetes att återfå sin fulla rörlighet och funktion. Denna hypotes vill vi undersöka vidare. Ett annat spår är att se om triggerfinger kan vara en varningssignal för typ 2-diabetes, säger Mattias Rydberg.

Text: Luca Pirro