någon får ett blodtryck taget

Diabetesvården är som ett lotteri

NYHET
Debatt

Diabetesvården i Sverige är långt ifrån jämlik, både vad gäller på individnivå eller på geografisk nivå mellan de olika regionerna. Det är inget unikt för just diabetes. Ett av den svenska hälso- och sjukvårdens stora problem är att kunna erbjuda en bra, kvalitativ och jämlik vård till invånarna. Men detta är ingen naturlag. Vi presenterar här ett förslag som kan ge en mer jämlik diabetesvård. Vi vill att det inrättas en nationell diabetessamordnare.

Diabetes är indelat i två olika diagnoser, typ 1 diabetes och typ 2 diabetes. Den senare är en folksjukdom som omfattar närmare 500 000 personer i Sverige och är den diagnos vi berör här. Andelen som insjuknar ökar framför allt för att vi blir äldre. Det är primärvården som har ansvar för de som lever med typ 2 diabetes. Verktygslådan inom vården för behandling och stöd till egenvård för denna grupp har de senaste åren ökat och idag finns det en mängd läkemedel och medicintekniska produkter att tillgå. Riktlinjerna är tydliga och vi vet idag hur vi ska behandla för att uppnå bästa resultat för individen. Effektiva diabetesläkemedel är dessutom inte dyra och kunskapen om att stödja en bra egenvård är stor samt insikten om att komplikationer vid typ 2 diabetes är väldigt kostsamma. Ändå är det som ett lotteri om du erbjuds en bra diabetesvård. 

Nationella riktlinjer finns för diabetesvården. De uppdaterades senast 2017 och i stort är dessa bra, men långt ifrån alla med diabetes behandlas enligt dem. Vi vet att alltför många endast kostbehandlas vid diagnosdebut. Riktlinjerna säger att det omgående ska sättas in effektiv blodtrycks- och blodfettsbehandling med statiner och att även ge intensiv blodglukossänkande behandling vid nyupptäckt typ 2-diabetes. I många fall erbjuds endast kostbehandling, i Stockholm är det så många som 20 procent. Hjälp och stöd till livsstilsförändringar är också viktigt, men detta är ett område som vården har svårt att lyckas med.

Vi anser att en nationell plan kan hjälpa regionerna att arbeta mer långsiktigt och enhetligt. En tydligare nationell styrning av diabetesvården är en förutsättning för att vi i realiteten ska kunna uppnå en jämlik vård och hälsa. Genom att inrätta en nationell diabetessamordnare och ge denne att som sin första uppgift ta fram en diabetesstrategi kan snabba på omställningsarbetet. Utifrån strategin kan diabetessamordnaren driva på arbetet med uppföljning utvärdering och uppdatering.

Samarbetet mellan patienten, vården, akademin och industrin ser vi också som viktigt och en självklarhet, eftersom vi alla har ett gemensam mål - att skapa en god och jämlik diabetesvård. Men en utmaning är det stora glapp som ofta finns mellan politik och tjänstemannaledning å ena sidan, och ledarskapet inom vården å den andra, i detta arbetet behöver vi varandra. Nu vill vi se att de partier som får ansvar efter valdagen den 11 september ser som sin första uppgift är att inrätta en nationell diabetessamordnare, samt att regionerna var för sig inrättar regionala samordnare. Detta arbete ska ske i nära samverkan med patientorganisationerna eftersom det är en förutsättning för ett bra resultat.

Emma Henriksson, ordförande Storstockholms Diabetesförening      
Thomas Magnusson, ordförande Diabetes Sverige