Känslan styr hur du äter

NYHET
Tidningen

För att gå ned i vikt behöver du identifiera orsakerna till varför du överäter.
Det menar Lisbeth Stahre, medicine doktor, som utvecklat en behandlingsmetod för övervikt och fetma – som enligt studier vid Karolinska Institutet ger bättre resultat än andra viktminskningsprogram.

Många är de överviktiga som frågar sig…

... varför äter jag fel, när jag vet hur jag ska äta rätt?

... varför står jag inte emot suget av att stoppa något i munnen?

... varför kan jag inte behålla min viktnedgång?

Lisbeth Stahre, som arbetat med att få folk att gå ned i vikt större delen av sitt liv, menar att frågorna kan besvaras ungefär så här: Därför att övervikt inte främst handlar om mat, utan om självbild, stress och negativa känslor.
Därför heter också en av hennes böcker ”Övervikt handlar om känslor”.
– Det kan handla om stress, besvikelser, traumatiska händelser, relationsstrul – det mesta i vardagen som kan leda till negativa känslor, säger hon.

När Lisbeth Stahre för 25 år sedan arbetade som KBT-terapeut, med patienter som hade utmattningssyndrom, fanns det flera bland dem som också var kraftigt överviktiga.
– Genom det kognitiva programmet förstod vi snart också orsakerna till deras övervikt. Det handlade om negativa tankar som utlöste negativa känslor. Och där började mitt intresse för överviktsbehandlingar.
Hon stötte också på en kvinna, som lite argt sa: ”Det är konstigt att ni som ska hjälpa inte fattar att övervikt handlar om känslor”. Och därmed hade Lisbeth titeln klar för en av de böcker hon senare skulle skriva.

Lisbeth Stahre menar att de allra flesta överviktiga äter när de av olika anledningar mår dåligt.
– När man är besviken eller mår dåligt äter man gärna. Det gör att man mår lite bättre en stund. Man tar en bulle, kanske en till, och mår bättre en stund. Men sedan drabbas man av dåligt samvete för att man gör på det sättet. De allra flesta är inte medvetna om att de gör så här. Man stoppar något i munnen för att man kanske känner sig lite stressad, och orsaken bakom beteendet är negativa känslor.

Den stora andelen överviktiga och feta tillhör gruppen ”emotional eaters” – känsloätare – som Lisbeth Stahre kallar dem i sina studier. En annan mindre grupp kallas ”uncontrolled eaters” – okontrollerade ätare – som äter av ohejdad vana, utan att tänka och reflektera över beteendet, och utan att det är kopplat så mycket till negativa tankar. De här personerna har bara vant sig vid att alltid äta för mycket – på olika sätt. De kanske har för vana att tillbringa kvällarna framför TV:n med alldeles för mycket mumsande. De köper alltid en påse godis när de tankar bilen. Eller firar varje arbetspaus med fikabröd.

Det program som Lisbeth Stahre utarbetat, CBT-TEB/Cognitive Behavioural Therapy – Targeting Eating Behaviour (ibland kallad Stahremetoden), är ett program där deltagaren ska bli medveten om orsakerna till varför hen äter för mycket – och ges verktyg att göra något åt problemet.
Programmet börjar med att deltagaren varje kväll i en vecka beskriver vad som har hänt under dagen, hur man har mått, hur man har tänkt, vad det har väckt för känslor – och vad man har ätit.
– Efter bara några dagar ser de flesta deltagare snabbt ett mönster; sambandet mellan ätande och känslor, säger hon.
När deltagaren har konstaterat sambandet mellan vilka känslor det är som får hen att äta, försöker man hitta verktygen för att komma till rätta med det.
– Vad beror det på att du till exempel stressar? Är det nödvändigt? Har du för stora krav på dig själv? Har omgivningen för stora krav? Vad kan du göra? Vi reder ut orsakerna till det känslomässiga ätandet.
I första hand handlar det om att identifiera både tankar och känslor, i andra hand om att åtgärda dem.
Programmet pågår vanligen under tio veckor och omfattar 24 timmars handledning. Programmet är vetenskapligt utvärderat i flera studier.
– Det är inte bara jag som menar att övervikt handlar om känslor. Ett flertal forskare har visat detta i studier som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter.

Två studier av behandlingsprogrammet har genomförts på Karolinska Institutet, som omfattade 160 personer vilka behandlats med metoden. Studierna har visat att viktnedgången 1,5 år efter avslutad behandling är ovanligt stor. Den första studien publicerades år 2005 i The Journal of Eating and Weight Disorders. Den andra studien publicerades 2007 i The Journal of Behavioral Medicine.
– Resultaten i förhållande till andra viktminskningsprogram är exceptionellt goda, säger Lisbeth Stahre.

Flera landsting i landet erbjuder behandling med Stahremetoden. Men långt ifrån alla. Primärvården satsar inte på metoden i så hög grad som Lisbeth Stahre skulle vilja.
– Det är beklagligt att intresset från primärvårdens sida är så lågt för det här programmet, med tanke på det stora antalet överviktiga som är i behov av ett evidensbaserat behandlingsprogram.
Primärvården förlitar sig på att ge sedvanliga kostråd till sina patienter i för hög grad, menar hon.
– Det förvånar mig att inte fler dietister inom vården ifrågasätter varför deras kostråd inte fungerar, säger hon.

Cirka 300 handledare har utbildats för att kunna genomföra behandlingar med Stahremetoden. Många av dem hamnar inom den privata vården.
I Stockholm bedriver Lisbeth Stahres verksamhet gruppbehandlingar och distansterapi via webben.
Till våren 2018 planerar dessutom SSDF att erbjuda en kurs med Stahremetoden.

– Överviktiga behöver inte nya dieter för att komma till rätta med sina viktproblem. De behöver snarare få hjälp med att se och förstå orsakerna till sitt överätande, avslutar Lisbeth Stahre.

Lisbeth Stahres viktnedgångsmetod bygger på att ta reda på varför man egentligen äter för mycket. Hennes metod har utvärderats i flera studier på Karolinska institutet och visat bättre effekter än andra metoder.

 

Text: Bruno Lundgren  Illustration: edicorp