hjärtat

Sambandet mellan diabetes och hjärtat

NYHET
Tidningen

Av de som insjuknar i hjärtinfarkt i Sverige har majoriteten diabetes eller prediabetes.
– Många har diabetes sedan tidigare men har inte märkt av den, säger Linda Garcia Mellbin, som arbetar som patientflödeschef för kranskärlssjukdom vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Solna.

Linda Garcia Mellbin möter många hjärtinfarktpatienter som upptäcks ha diabetes eller prediabetes. Cirka 24 procent av hjärtinfarktpatienterna i Sverige är redan diagnostiserade för diabetes när de insjuknar. Av de resterande 76 procenten har ungefär en tredjedel av dessa faktiskt också diabetes, men har inte upptäckt det än, en tredjedel visar sig ha prediabetes, och endast en tredjedel har alltså inte alls diabetes.

Men för att upptäcka detta måste patienterna utredas vidare. Även om fasteblodsocker och HbA1c (långtidsblodsocker) ser normala ut för patienterna på Karolinska universitetssjukhusets hjärtinfarktavdelningar, gör man en glukosbehandling på dem efter utskrivning.
– Man får inte låta sig luras. Det går inte att utesluta diabetes eller prediabetes med fasteblodsocker och HbA1c. Man måste pressa bukspottkörteln med en glukosbelastning för att få ett säkert svar och upptäcka tidiga glukosstörningar, säger Linda Garcia Mellbin.

I sin forskning studerar Linda Garcia Mellbin hur patienter med diabetes och kranskärlssjukdom tas om hand. Därutöver kartlägger hon potentiellt betydelsefulla markörer som kan ge insikt om mekanismen till varför glukosstörningar försämrar hjärtkärlprognosen. Hon deltar även i kliniska studier där hjärtkärleffekterna av nya hjärtskyddande diabetesläkemedel undersöks.

Det är inte ovanligt att hjärtinfarktpatienter på Karolinska universitetssjukhuset som upptäcks med diabetes eller prediabetes, tidigare har gjort helt normala mätningar. Att det finns en mycket hög korrelation mellan diabetes och hjärtkärlsjukdom är otvivelaktigt, menar Linda Garcia Mellbin.

Exakt vilka mekanismer som styr det starka sambandet är forskarna däremot inte helt på det klara med. Förmodligen kan ett högt blodsocker ge upphov till oxidativ stress och inflammation, som leder till kärlförträngningar. Men även andra riskfaktorer såsom höga blodfetter och högt blodtryck anses spela mycket stor roll. Den som haft en hjärtinfarkt löper stor risk att drabbas på nytt. För personer med typ 2-diabetes är risken högre än för personer som inte har diabetes. Personer med typ 2-diabetes behöver oftast tillägg av läkemedel som sänker blodsockervärdena. Blodfetts- och blodtryckssänkande läkemedel är också mycket viktigt. Senare års forskning har visat att blodsockersänkande diabetesläkemedel dessutom kan ge extra skydd för hjärta och kärl.
– Inte heller här vet man de exakta mekanismerna, säger Linda Garcia Mellbin. Men flera studier pekar mot att vissa diabetesläkemedel, vid sidan av sin blodsockersänkande förmåga, förbättrar hjärtkärlprognosen. För en del, vanligen de med prediabetes, kan det ibland räcka med livsstilsförändringar som ökad motion, viktnedgång och att eventuellt sluta röka, för att få ned risken att drabbas av ny hjärtkärlsjukdom. Men att helt och hållet förlita sig på livsstilsförändring, såsom träning och viktnedgång, räcker nästan aldrig för personer med typ 2-diabetes.
– Även om det är jättebra att träna och att gå ned i vikt... och det har även goda effekter utöver blodsocker, blodfetter och blodtryck... så är det nästan omöjligt att komma ned till de målvärden som behövs utan läkemedel, säger Linda Garcia Mellbin.

Vid känd kranskärlssjukdom bör LDL-kolesterolet ligga under 1,4 mmol/l oavsett om man samtidigt har diabetes eller inte. Blodtrycket bör ligga mellan 120-130/80 mmHg för personer som är yngre än 70 år. I Sverige drabbades cirka 22 200 personer av akut hjärtinfarkt under 2020, varav en majoritet vårdades på sjukhus. Det positiva är att överlevnaden efter hjärtkärlsjukdom har blivit allt bättre de senaste 20 åren.
– Totalt sett har dödligheten gått stadigt ned. Men det betyder också att fler lever vidare med kranskärlssjukdom.

För de som drabbats av akut hjärtinfarkt är risken att dö inom ett år dubbelt så hög för personer med diabetes.
– Men återigen, generellt sett går insjuknandet ner och allt fler klarar sig och lever med kranskärlssjukdom och diabetes, förtydligar Linda Garcia Mellbin.

En delförklaring till de sjunkande siffrorna kan vara att vården är bättre på att behandla hjärtkärlsjukdom, menar hon.
– Jag tror att vi har blivit bättre på ett multiprofessionellt och teambaserat samarbete och att sätta patienten i centrum.

LITEN ORDLISTA

Kärlkramp

Förträngning i ett eller flera kranskärl medför nedsatt blodflöde och syrebrist i hjärtmuskeln. Symptomen, som vanligen uppstår vid fysisk ansträngning, är smärta eller tryck över bröstet, ibland med utstrålning mot armar, hals, käkar eller rygg.

Hjärtinfarkt

Akut syrebrist som uppstår när en blodpropp bildas i ett kranskärl och förhindrar blodflödet.

LDL-kolesterol

Kolesterol är en lipid, ett fettämne. Kolesterol är både nödvändigt och farligt. Vid för höga LDL-nivåer riskerar kolesterolet att fastna i kärlväggarna och orsaka hjärtkärlsjukdomar.

Oxidativ stress

Beteckningen för när antioxidanter inte klarar av att oskadliggöra fria radikaler och andra reaktiva syreföreningar.

Text: Bruno Lundgren  ILLUSTRATION: PETRUS IGGSTRÖM