Är GB bättre än GI?

FRÅGA: Hej Jessica. Jag försöker undvika så mycket snabba kolhydrater som möjligt. Jag använder mig mycket av GI-metoden. Jag har sparat många listor med glykemiskt index för olika varor. På senare tid har man ju börjat prata om GB, glykemisk belastning, som väl egentligen också tar hänsyn till hur mycket man faktiskt äter av ett livsmedel. Jag tycker det verkar vara intressant. Men ännu har jag inte riktigt lärt mig hur det fungerar. Vad tycker du, som dietist, om GB? Är det ett ännu bättre hjälpmedel än GI när man vill undvika snabba kolhydrater?

SVAR: Till skillnad från GI ger GB, eller GL (glycemic load) som det också kallas, en mer korrekt bild av hur ett kolhydratrikt livsmedel faktiskt påverkar blodsockret i praktiken. Precis som du nämner tar man vid beräkning av GB-värdet nämligen hänsyn till den mängd av ett visst livsmedel som äts vid en måltid.
För att räkna ut ett livsmedels GB-värde gör du på följande vis: antal gram kolhydrater i en portion x livsmedlets GI-värde/100. En normalstor banan innehåller ungefär 23 g kolhydrater, dess GI ligger på 84, och dess GB hamnar då på 23 x 84/100 = 19. Ett GB-värde under 10 klassas som lågt, ett värde mellan 11 och 19 ses som medel och ett värde på 20 eller högre räknas som högt.
Medan GI-värdet för ett specifikt livsmedel är konstant varierar alltså GB-värdet med den mängd som äts. Det kan vara intressant att jämföra t ex potatis och pasta då pastan har ett lägre GI-värde men vanligen ett högre GB-värde på grund av att kolhydratinnehållet i en ”normalportion” pasta ofta blir högre än det i en ”normalportion” potatis.
Sammantaget kan alltså sägas att GB ger en korrekt eller mer användbar bild av hur livsmedel, och de mängder vi väljer att äta, faktiskt påverkar vårt blodsocker.

Jessica Miregård

Legitimerad dietist på Sundbybergskliniken