Är LCHF-dieten farlig för diabetiker?

Fråga doktorn

Blåbär i hink
Bär innehåller kolhydrater med mycket fibrer. Bör ätas hela
FRÅGA: Hej doktorn!
Jag fick diabetes 2 i samband med min första graviditet. Jag gick upp väldigt mycket i vikt. Jag har aldrig egentligen lyckas bli av med min övervikt sedan dess, trots att det är 18 år sedan. De gånger jag har gått ned lite i vikt är då jag försökt äta mindre socker (godis och läsk) och inte ätit några snabba kolhydrater (som potatis, pasta och pizza). Tyvärr lyckas jag inte hålla en sockerfri diet, utan faller oftast tillbaka i gamla vanor. Men min fråga gäller egentligen LCHF-kost. Om man läser på Facebook och tar del av olika forum kan man läsa om många överviktiga som lyckats gå ned i vikt med LCHF-kost. Men jag upplever att många från vården avråder ifrån att äta enligt LCHF-modellen. Varför är det så? Varför uppmuntrar inte vården och myndigheterna diabetiker att äta LCHF-mat? Är LCHF-dieten farlig för diabetiker?

Hälsningar, Elisabeth

Professor Kerstin BrismarSVAR: Hej Elisabeth, här kommer ett långt svar på dina frågor!

Vården avråder från dieter som inte studerats tillräckligt vetenskapligt, om man saknar långtidsstudier på effekterna, inte bara på blodsocker utan också på andra viktiga riskfaktorer för framtida komplikationer – till exempel blodfetter, inflammation samt blodtryck. Vården rekommenderar lågkolhydratkost till vuxna, men inte extremt mycket fetttintag eller att man ska undvika frukt, bär och vissa grönsaker/rotfrukter, vilket en del LCHF-förespråkare rekommenderar.

Vi behöver vitaminer, mineraler, och antioxidanter samt fibrer som finns i frukt, bär och grönsaker – inklusive rotfrukter. Mängden och tillagningen av dessa kan påverka hur mycket blodsockret stiger. Blodfetter såsom fettsyror/triglycerider stiger av både fettrik och kolhydratrik kost. Dessa fetter ökar på sikt risken för hjärtkärlsjukdom och uttalad insulinresistens, vilket innebär behov av mer insulin för att få kontroll på sockret.

Det finns genetiska skillnader mellan människor som gör att vissa personer får höga blodfetter av att äta animaliska fetter från ko och gris. Det kan jämföras med att vissa får högt blodsocker av att äta socker eller kost som bryts ner till socker (glukos) i tarmen – till exempel bröd, godis och läsk. Man bör kolla triglyceriderna 2-4 timmar efter en måltid, för att se om man ”tål” att äta fet kost. En så kallad fettbelastning är således lika viktig att göra som en sockerbelastning, för att se om man bör lägga om sin kost för att förebygga hjärtkärlsjukdom. De höga fettsyrorna sätter sig inte bara i blodkärlen utan också i musklerna, i bukspottkörteln, i levern och i njurarna. Både insulinproduktionen och insulinkänsligheten påverkas då till det sämre liksom lever och njurar.

Jag rekommenderar att man låter bli de kolhydrater som ökar blodsockret mest, det vill säga vitt mjöl, socker, godis, läsk, sockrade produkter, vitt ris och vit pasta. Allt bröd ökar blodsockret, så man bör begränsa mängden rejält och kolla hur blodsockret påverkas. Jag förespråkar kolhydrater som innehåller mycket fibrer; hela bär (1-2 dl per dag), frukt (1-2 st per dag), grönt, bönor, alla baljväxter, alla olika sorters kål, morötter, rödbetor (helst råa, mycket lätt uppvärmda eller ugnsbakade) och färsk potatis i ett mindre antal är okej (helst kall). Det som går att mosa med en gaffel till mos bör undvikas då det ökar blodsockret.

Beträffande fett så rekommenderar jag fett från växtriket, till exempel nötter, frön, olja, avokado och oliver, samt feta fiskar och en lagom mängd fett från ko och gris (naturell yoghurt är okej). Överdriv inte feta ostar och intag av grädde och smör. Processat kött bör undvikas. Proteiner mättar mest och längst, inte fett, enligt många studier. 

Vänliga hälsningar
 

 

Kerstin Brismar

Professor och forskare vid Karolinska institutet, diabetesläkare på Sophiahemmet