Vilka är varianterna av diabetes?

Fråga: Hej doktorn! Så som jag förstått det finns det fler typer av diabetes än typ 1 och 2. Stämmer det och hur kommer det sig i så fall? Hur många varianter finns det? Och hur testar man i så fall för de olika typerna? Vad skiljer dem åt och vad har de gemensamt?
Mvh, Annika

Professor Kerstin Brismar svarar på frågor i Leva med diabetes. Här en fråga om de olika sorterna av diabetes.Svar: Hej Annika. Här kommer ett långt svar på dina frågor. Nyligen har en forskargrupp i Malmö och Lund, tillsammans med finska kollegor, studerat kopplingen mellan olika typer av nydiagnostiserad diabetes hos flera tusen vuxna personer med diabetes. De har kollat på framtida komplikationer och identifierat fem varianter av diabetes hos vuxna, med olika risk att få sena komplikationer. För att få fram dessa varianter har man studerat HbA1c, ålder, BMI (vikt), antikroppar (bland annat GAD), egen insulinproduktion (c-peptid), fasteblodsocker vid diagnos samt under uppföljning. Forskargruppen framhöll vikten av att välja rätt behandling för att minska diabeteskomplikationerna. Deras nya indelning av diabetessjukdomen hos vuxna skulle kunna vara till hjälp.

Typ 1-diabetes definieras som en autoimmun sjukdom med insulinbrist, det vill säga där man bildar antikroppar mot olika proteiner i den insulinproducerande betacellen, vilket leder till en inflammation i cellerna och att dessa förstörs. Orsakerna är delvis okända men de kan vara många, plus ett ärftligt anlag att bilda antikroppar mot egna proteiner. 

Sedan flera decennier har vi vetat att det finns flera olika typer av typ 1-diabetes; en form som kommer tidigt hos barn och en som kommer sent hos vuxna, en del kan ha kvar lite egen insulinproduktion andra inte, en del har svårinställt socker medan andras är mycket lättare. En del verkar vara skyddade mot sena komplikationer medan andra kan få dem tidigt, trots relativt bra sockerkontroll. Två av de fem ”nya” varianterna har mycket liten eller ingen insulinproduktion alls och ett högt HbA1c vid diagnos, varav en är autoimmun diabetes och den andra är insulinbrist utan kända antikroppar. Dessa två grupper är två typer av ”ny” typ 1-diabetes. Den senare gruppen var felbehandlade, det vill säga att många inte fick insulin och därför hade mycket högre risk att utveckla retinopati (vilket är känt vid insulinbrist och högt socker). Som du förstår finns det flera varianter av typ 1–diabetes.

Typ 2-diabetes definieras som en relativ insulinbristsjukdom som är mycket ärftlig, det vill säga där betacellerna inte kan utsöndra och bilda tillräckligt med insulin i rätt tid när blodsockret stiger. Detta orsakar högt blodsocker om; vi äter/dricker för mycket sött, levern utsöndrar för mycket socker (till exempel vid stress och fettlever), om vår muskelaktivitet är låg och inte använder socker som bränsle.

Om vi är överviktiga eller feta så kräver även det en högre insulinproduktion som inte kan tillgodoses. Vi blir insulinokänsliga vilket betacellerna försöker kompensera med att bilda mer insulin, dock utan att utsöndra tillräckligt i rätt tid för att sänka blodsockret. Vi vet att det är långt fler än hundra olika mutationer som kan förklara den höga ärftligheten (mycket högre än ärftlighet för typ 1-diabetes). 

Tre av de fem ”nya” diabetesvarianterna är former av typ 2-diabetes. En av dessa har en mycket uttalad insulinresistens, där många patienter utvecklar hjärtkärlsjukdom och njurskada – troligen för att de inte fick Metformin och andra nya läkemedel som vi vet kan skydda mot dessa komplikationer. De andra två är snällare varianter; den ena är kopplad till fetma utan uttalad insulinokänslighet och den andra till hög ålder. Patienter med fetma eller med hög insulinokänslighet hade ökad förekomst av fettlever. Hög ålder är i sig en oberoende riskfaktor för hjärtkärl- och njursjukdom. Troligen finns det många fler varianter av typ 2-diabetes än ovanstående.
Med vänliga hälsningar,
 

Kerstin Brismar

Professor och forskare vid Karolinska institutet, diabetesläkare på Sophiahemmet