Typ 1-diabetes

Ung kvinna testar blodsockret framför sitt campingtält

Barn- och ungdomsdiabetes

Typ 1-diabetes kallades förr barn- och ungdomsdiabetes eftersom man oftast insjuknar före 35 års ålder. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom. Kroppens eget immunförsvar angriper och förstör kroppsegna celler, i detta fall insulinproducerande celler i bukspottskörteln, så kallade betaceller. Utan insulin kan kroppen inte längre tillgodogöra sig matens näring och blodsockret stiger till höga nivåer.

Insulin är nödvändigt

Insulin är ett livsnödvändigt hormon och under hela livet måste det sedan tillföras med en insulinpenna några gånger dagligen eller med en insulinpump, som bärs på kroppen. Insulinet öppnar cellerna så näringen, sockret, kan tas upp av kroppen. Bra mat och fysisk aktivitet är viktiga komplement för att kroppens normala blodsockerbalans ska kunna efterliknas.

Blodsockerkontroll

Sitt blodsocker kontrollerar man flera gånger om dagen med hjälp av en blodsockermätare. 

För att undvika skador på ögon, njurar och nerver är det viktigt att ta hand om sig och undvika höga blodsockervärden. Läs mer om komplikationer här.

Högt blodsocker kan också leda till ketoacidos, syraförgiftning.

Ett för lågt blodsocker kan ge en insulinkänning. Man känner sig t ex trött, hungrig eller skakig. Då behöver man snabbt något sött att äta eller dricka. Vid större känningar kan man bli förvirrad och till slut medvetslös.

Läs mer om blodsocker och insulinkänningar.

Symptom på typ 1-diabetes

Symptomen på typ 1-diabetes kan komma ganska plötsligt och utvecklas på 3-4 veckor, hos små barn ibland på bara några dagar. Förekommer några av symptomen nedan, kontakta vårdcentralen för att snabbt få en kontroll av blodsockernivån. Vid svåra symptom med kräkningar och allmänpåverkan bör man åka direkt till akuten för bedömning. 

  • Ökad törst 
  • Kissar mycket och ofta 
  • Trötthet 
  • Illamående 
  • Magont 
  • Viktminskning 
  • Synrubbningar/dimsyn
  • Acetonlukt ur munnen 
  • Svampinfektioner i mun eller underliv

Fler små barn får typ 1-diabetes

Antalet barn som får typ 1-diabetes har fördubblats de senaste 20 åren. Debuten verkar också ha flyttats nedåt i åldrarna, även barn under ett års ålder diagnostiseras med diabetes.

Diabetes är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn i Sverige, näst efter astma och allergi. Räknat på andel insjuknade barn per år, ligger Sverige på andra plats i världen, efter Finland.

Vid diabetes har du rätt till årlig uppföljning och kontroll av din hälsa. Här hämtar du SSDF:s checklista.

Forskning om arv och miljö

Typ 1-diabetes beror på flera olika saker, många fortfarande okända. Både arv och miljö spelar in. Ärftligheten är dock inte alls lika hög som för typ 2-diabetes. Endast 10 procent av de barn som i dag diagnostiseras med typ 1-diabetes har ett syskon eller en förälder med diabetes.

I Sverige bär 20-25 procent av alla människor på de gener som ger förhöjd risk för diabetes, men bara några procent av dessa utvecklar diabetes.

Man vet inte vad det är som startar den autoimmuna process som gör att betacellerna angrips och inte heller varför allt yngre barn får sjukdomen. Forskarna undersöker olika stressfaktorer i miljön som till exempel infektioner hos barnet eller hos mamman under graviditeten, svåra upplevelser i familjen, påverkan av olika födoämnen (t ex mjölkprotein), snabb tillväxt i moderlivet eller senare på grund av energität mat.

I flera forskningsprojekt arbetar man målinriktat för att komma gåtan på spåren, bland andra DipisTeddyAbisIDDM.

Missuppfattningar

Det finns många missuppfattningar om typ 1-diabetes. Här gör vi upp med några av dem.
Typ 1-diabetes...

  • ... beror inte på att man ätit för mycket godis eller sötsaker. 
  • ...betyder inte totalt godis- och sötsaksförbud. Man kan äta det i kontrollerade mängder om man balanserar med insulin. 
  • ... växer inte bort, går inte över, blir inte "bättre". Men med god behandling och kontroll kan man leva ett nog så gott och vanligt liv. 
  • ... smittar inte
  • ... innebär inte automatiskt att man blir blind, amputerad eller inte kan få barn.

Läs mer om typ 1-diabetes på nätet:

Diabetes typ 1 på 1177 (tidigare Sjukvårdsrådgivningen)

Diabetes och barn på Netdoktor

Hämta Socialstyrelsens diabetesriktlinjer 2015

 

 

Uppdaterad den 29 september 2017