Det glada 20-talet?

Runt 90 av 270 kommuner går med underskott 2019 – och 2020 blir det värre. 79 procent av kommunerna räknar med
försämrad ekonomi under 20-talets första år. Det ser även dystert ut för regionerna: 7 av 21 regioner räknar med underskott 2019. 

Detta är dock bara början på en cirka 15 år lång period av ökade utmaningar. Antalet barn och unga väntas öka med 200 000 personer de närmaste tio åren och antalet äldre med 350 000 personer. Antalet personer i åldern 80+ ökar med nästan 50 procent de kommande åren. Vid sidan av demografin har ekonomin bromsat in och arbetslösheten väntas öka till strax över sju procent under 2020. 
Kanske tror man att kommuners och regioners ekonomi endast påverkas av samhällets ekonomi via minskade skatteintäkter, men påverkan går även åt andra hållet. Den offentliga sektorn utgör cirka en tredjedel av Sveriges ekonomi, så om vi har en effektiv offentlig sektor så påverkar det landets ekonomi. Även här ser det lite dystert ut. Antalet anställda i kommuner och regioner har ökat med cirka 100 000 personer sedan 2014, men ökningen i antalet vårdbesök har inte ökat lika mycket. Vi har en sjunkande produktivitet sedan 2013. 
Mycket talar således för att åtminstone inledningen på 20-talet inte blir så glatt. Men det finns ljuspunkter.
En glad nyhet är paradoxalt nog den sjunkande produktiviteten. Ju sämre produktivitet desto större potential. Det blir även lättare att hämta hem denna potential när man väl börjar arbeta med verkligt förbättringsarbete. Hittills har mest fokus legat på att krångla till det hela, med ständiga omorganisationer och ökade dokumentationskrav. Det är det vi ser i produktivitetsstatistiken. Samtidigt kan vi inte gå tillbaka och arbeta precis som förut, för världen ser annorlunda ut idag. Värderingar, kompetens och teknologi är nya. 
Mycket talar för att digitaliseringen kan hjälpa oss att bli mer effektiva. Vårdcentralen Capio Ringen ökade sin produktivitet med 36 procent, när man strukturerat började arbeta med digifysisk vård, det vill säga att både träffa patienter i verkliga livet och via nätet. Nätläkarna visar extremt mycket bättre effektivitet än den traditionella vården. 
Men, kanske vän av ordning invänder, våra äldre klarar inte av den digitala tekniken, de lever i ett digitalt utanförskap. Detta är endast delvis sant, många äldre och framförallt de kommande äldre är vana datoranvändare.
Men framförallt ska man komma ihåg att vården för de mellan 30–40 år kostar mer resurser än vården för de mellan 80-90 år. Om vi i hög utsträckning automatiserar vården för de i arbetsför ålder, får vi tid till de nödvändiga personliga mötena med sköra äldre.

För övrigt…
…tycker jag att 20-talet ska bli ett extremt spännande årtionde. Samtidigt som det blir en del utmaningar, kanske även kriser, kommer det fantastisk ny teknik för att lösa saker. Så vi går in i en period där vi har stort förändringstryck, samtidigt som det finns otroliga nya lösningar. Det kommer leda till snabb förbättring – håll i hatten!