Framtidens diabetesvård andas optimism

måndag, 17 juni, 2019

Ny teknik, olika sorters transplantationer, och hur blir man egentligen en spetspatient? Det var ämnen som lockade drygt 250 personer till ABF-huset när Storstockholms Diabetesförening bjöd in till en kväll om framtidens diabetesvård.

För att ge medlemmar i Storstockholms Diabetesförening kunskapspåfyllning och en uppdatering kring tekniska hjälpmedel och aktuella behandlingar, arrangerades en föreläsningskväll den 9 april på ABF-huset i Stockholm.
Kvällen delades in i olika pass för att fokusera på både typ 1- och typ 2-diabetes.

Ett hett ämne för personer som lever med typ 1-diabetes var naturligtvis passet som handlade om senaste nytt inom intelligent diabetesteknik. I väntan på en konstgjord bukspottkörtel, som helt själv sköter allt med insulin och glukagon, finns i dagsläget en hel del nya hjälpmedel som kan underlätta livet med diabetes.

– Den mest avancerade tekniken vi har nu är pumpen Minimed 670G, som hela tiden jobbar med att matcha insulintillförseln med blodsockret, sade David Nathanson, överläkare på Huddinge universitetssjukhus. Men den kräver att man är bra på kolhydraträkning och är noga med måltidsdoserna.

Glukoshalten i vävnaden är nästan identisk med den i blod. Istället för det sedvanliga sticket i fingret är det många som använder någon typ av kontinuerlig blodsockermätning via en sensor som sätts i underhudsfettet. Smidigt tycker många, men man ska ha lite is i magen eftersom värdena anges med en viss fördröjning. 

– Sensorn mäter blodsockret från vävnaden, inte från blodbanan, och beroende på hur vävnaden ser ut kan fördröjningen variera, förklarade David Nathanson. Det blir mindre skillnad mellan blodsocker och vävnadssocker när man mäter ett blodsocker som ligger ganska jämnt, jämfört med en mätning när blodsockret förändras snabbt.

Nya insuliner

Förutom ny teknik går det även framåt när det gäller nya insulintyper. Tresiba och Touje är relativt nya långverkande insuliner som har effekt under längre tid och ger mindre risk för nattliga hypoglykemier.
Transplantationer sker i de fall där personen med typ 1-diabetes har stora problem att reglera sin diabetes.
– Numera görs fler transplantationer av bukspottkörtel än av insulinproducerande ö-celler, cirka ett tjugotal per år, eftersom det är svårt att få cellerna att överleva, sade David Nathanson.

Det krävs en del jobb för att vara en spetspatient. Man är påläst, sätter agendan för besöket i vården och tar eget ansvar för de mål man vill uppnå med sin behandling. Det är då man får en vård utifrån sina egna behov – vilket ökar möjligheten få en bra hälsa och livskvalitet.
– Det finns inget att förlora på att bjuda in patienten i vårdmötet. Det blir bättre resultat, högre livskvalitet och ger en större nöjdhet hos både patient och vårdgivare, sade Jenny Bergström, själv spetspatient med typ 1- diabetes. 

Primärvården blir bättre på diabetes

Med hjälp av ett kunskapsteam från Akademiskt primärvårdscentrum ska primärvården bli bättre på diabetes. Teamet ordnar bland annat fortbildning för personal, genomför diabetesronder på plats och utvecklar material för grupputbildning för patienter med typ 2-diabetes. En av vårdcentralerna som tagit hjälp av kunskapsteamet är Bollmora vårdcentral.
– Det är ett lätt och bra samarbete, sade Gisela Jaeger, distriktssjuksköterska. Diabetesronderna är jättebra. Det roligaste med mitt jobb är att följa personen som till slut landar i sin typ 2-diabetes och hittar en lösning på sina problem. Vi lär oss enormt mycket av dem som lever med diabetes.

Metformin är fortfarande förstahandsvalet för behandling vid typ 2-diabetes. Men det som är nytt är att de nyare läkemedlen Victoza och Jardiance, förskrivs i högre grad, och därmed fördröjs insulinbehandlingen.
– Efter lång tid med typ 2-diabetes avtar dock insulinproduktionen och då måste insulin förskrivas, sade Anna Ugarph-Morawski, specialist i allmänmedicin på Akademiskt specialistcentrum. Hos personer med kvarvarande egenproduktion av insulin kan man undvika viktuppgång och hypoglykemi genom att använda andra diabetesläkemedel än insulin.

Maria Sjöström