illustration på en hand

Karpaltunnelsyndrom – nervigt för diabetiker

måndag, 14 september, 2020

För personer med diabetes påverkas långt fler funktioner i kroppen än enbart blodsockret. Bland annat påverkas nervsystemet. Karpaltunnelsyndrom är ett exempel på en nervåkomma som diabetiker har en förhöjd risk att drabbas av. Men det går att bli av med.

- Man vet inte till hundra procent varför karpaltunnelsyndrom är vanligare hos personer med diabetes, men vi tror att nerven är känsligare hos diabetiker, säger Malin Zimmerman, forskare i handkirurgi vid Lunds universitet.

Den mest välkända nervsjukdomen som förknippas med diabetes är annars perifer neuropati, vilket framförallt ger sig uttryck i känselbortfall och andra problem med fötterna. Men Malin Zimmerman menar att alla nerver i kroppen påverkas av diabetessjukdomen i någon mån.
– Nerverna har en mindre marginal än hos någon som inte har diabetes, förklarar Zimmerman.

Vanligast bland kvinnor

Karpaltunnelsyndrom drabbar cirka fyra procent av befolkningen och är vanligast hos kvinnor i övre medelåldern. Symptomen inkluderar domningar och känselbortfall i händerna, och det är vanligt att personen i fråga blir lite fumlig och tappar saker. Många upplever också smärta. – Det som händer i början är att känseln blir påverkad. Men får det fortgå tillräckligt länge och bli tillräckligt allvarligt så kan även muskulaturen påverkas. Om tenarmuskeln förtvinar är det såklart inte bra, eftersom det kan vara svårt att få tillbaka kraften sen.

Tenarmuskeln sitter i handflatan och gör mycket av tummens rörlighet möjlig. Men tenarmuskeln försörjs av medianusnerven som går genom karpaltunneln, och därför kan muskulaturen ta skada i samband med karpaltunnelsyndrom. När en patient med misstänkt karpaltunnelsyndrom undersöks är eventuell muskelförtvining samt känseln i handen några av de första sakerna som ses över.
– Sedan brukar man kontrollera om det går att provocera fram domningar eller stickningar i händerna. Det gör man genom att knacka över handleden och handflatan, för att irritera nerven. Man kan också böja handleden så långt det går och hålla kvar handen i det läget, för att se om det utlöser symptomen.

Sova med handskena

I vissa fall krävs en mer utförlig kontroll, i vilket fall en nervledningsundersökning utförs på ett neurofysiologiskt laboratorium. Där kan man mäta hur snabbt nerven leder elektriska signaler genom handleden. Om nerven är långsammare än vanligt är det ett tecken på att den inte mår bra. För den som konstaterats med karpaltunnelsyndrom är en av de vanligare åtgärderna initialt att få prova handledsskena. Framför allt är rekommendationen att använda den som stöd nattetid.
– På natten har man en tendens att sova med handlederna böjda, och då blir det ont om plats i karpaltunneln. Genom att sova med raka handleder avlastar man tunneln. Vissa blir helt bra genom att sova med handledsskena, så vi tycker det är bra om man provar det innan man går vidare med en operation, berättar Zimmerman.

En enkel operation

Ibland söker dock patienten hjälp först efter att de gått runt med besvär en lång tid –muskler kan ha hunnit förtvina och de kan knappt använda sin hand längre.
– Då är det lite sent i förloppet och det är lika bra att operera direkt. Men för många räcker det med skenorna. Den vanligaste orsaken till att operera är att patienten har stora besvär samtidigt som handledsskena inte fungerat. En operation för karpaltunnelsyndrom är dock inget komplicerat ingrepp. Operationen tar ungefär en kvart att utföra och görs med lokalbedövning i handflatan. – Ligamentet, som är som taket i karpaltunneln, skärs upp för att ge mer plats i tunneln. Det är ungefär som att spänna upp skärpet om man har ätit för mycket. Efter operationen ska man inte belasta handen tungt på 5–6 veckor, så att ligamentet kan få läka ifred. Det är nog egentligen det mest besvärliga med operationen.

I Malin Zimmermans senaste studie på ämnet undersöktes hur personer med diabetes som opererats för karpaltunnelsyndrom, upplevde graden av sina besvär innan respektive efter operation, jämfört med icke-diabetiker som genomgått samma ingrepp. Genom att lägga samman data från det nationella diabetesregistret, NDR, med data från ett stort handkirurgiskt kvalitetsregister, undersöktes närmare 11 000 händer.
– Vi såg att människor med diabetes faktiskt hade mer kvarstående symptom än människor utan diabetes. Och vi såg att om man dessutom rökte så var det ännu sämre för resultatet. Men om vi tittar på själva förbättringen är den lika stor som för de som inte har diabetes. De har lite värre symptom kvar efter operationen, men den relativa förbättringen är lika bra, förklarar Zimmerman.

Mer utdragen process

Personer med diabetes hade generellt en sämre utgångspunkt innan operation, och därmed också en mer utdragen läkprocess. Det betyder dock inte att operationen inte är lämplig för diabetiker, menar Malin Zimmerman.
– Förr i tiden tänkte de att man inte skulle operera människor med diabetes som har karpaltunnelsyndrom, eftersom man tänkte att de inte blir bra. Men så är det absolut inte längre. Vi ser en jättebra effekt av operationen även om patienten har diabetes.

För personer som hade ögonbottenförändringar tog det längre tid att återhämta sig. Och ju högre långtidsblodsocker patienten hade, desto mer allvarliga symptom skattade de att de hade, ett år efter operationen.
– Därför gäller det att ge sina patienter rätt information innan en operation, och förklara att det ofta kan ta upp till ett år innan man helt kan se effekten av operationen till exempel.

Orsak inte helt känd

Än så länge är orsakerna bakom karpaltunnelsyndrom inte helt kända. Och varför diabetes ökar risken av att drabbas, samt försvårar läkprocessen efter en operation, är inte heller helt klarlagt. Ur forskarsynpunkt är det dock en motiverande faktor att fortsätta utreda.
– Karpaltunnelsyndrom är ganska tacksamt att studera eftersom det är så vanligt. Vi kan använda det lite som en modell för vad som händer med nerverna när man har diabetes. Att diabeteskategorierna håller på att omdefinieras i nya subgrupper öppnar också upp för att undersöka hur de skiljer sig mer specifikt sinsemellan.

I korthet
Karpaltunneln är en kanal som sitter i handleden. Genom kanalen går bland annat den så kallade medianusnerven, som löper längs armen ut till handen. Av olika anledningar kan utrymmet i tunneln minska, och på så sätt kan medianusnerven komma i kläm. Om nerven kommer i kläm kan man uppleva domningar, stickningar och känselbortfall i händerna – detta kallas karpaltunnelsyndrom. Orsakerna bakom karpaltunnelsyndrom är fortfarande inte helt klarlagda, men diabetes är en av riskfaktorerna.  

Text: Luca Pirro  ILLUSTRATION: Petrus Iggström