diabetesteam satsar i Liljeholmen

Proffs tillsammans – för patienten

torsdag, 12 september, 2019

Den akademiska vårdcentralen i Liljeholmen satsar på diabetesvården. Det vinnande konceptet? Mer samarbete mellan de olika professionerna på vårdcentralen, ett aktivt arbete med patientstatistik och ett större fokus på individperspektivet.

På Liljeholmens vårdcentral pågår ett kvalitetsarbete med diabetesvården. Det hela började med att man såg att fotterapeuterna på vårdcentralen skulle vara färre en tid framöver.
– Vi försökte kartlägga på egen hand vad vi kunde göra för att förebygga brist i omhändertagandet, berättar Jelena Mossiaguine, specialist i allmänmedicin och diabetesansvarig läkare på Liljeholmens vårdcentral. Vi kontaktade Akademiskt primärvårdscentrum för att kolla hur vi kunde arbeta mer strukturerat med Nationella diabetesregistret, NDR, och de erbjöd en väldigt bra handlingsplan. 
Akademiskt primärvårdscentrum, APC, har som uppdrag att utveckla primärvården med hjälp av forskning och utbildningar. Detta sker främst på de akademiska vårdcentralerna – så kallade AVC – varav Liljeholmens vårdcentral är en av åtta inom Region Stockholm.

Styrkor och svagheter

Steg nummer ett för diabetesteamet i Liljeholmen var att kartlägga deras styrkor och svagheter. Mycket stod som tur var redan på plussidan, men det fanns även svagheter. Till exempel kunde journalföringen på vårdcentralen optimeras för att underlätta överföringen till det nationella diabetesregistret.
– Vi kunde tidigare skriva i journalen att en patient var icke-rökare, men det var inte infört på ett sökbart sätt i en mall, säger Lena Törngren, specialist i allmänmedicin och diabetesansvarig läkare på Liljeholmens vårdcentral.
En journalstudie inleddes, några diabetespatienter valdes slumpmässigt ut och deras journaler studerades gemensamt av diabetesteamet.  
– En sak vi såg under journalstudien var att det i vissa fall var lite oklart vilka uppgifter som skulle skötas av diabetessköterskorna och vilka som skulle skötas av läkarna, och det kunde vi tydliggöra så att vi inte gjorde saker dubbelt, säger Lena Törngren.
En vanlig företeelse inom primärvården är att patienter som fått tid hos en läkare ofta tar upp alla tänkbara komplikationer – både sådana som är relaterade till det aktuella vårdmötet och sådana som inte är det. Något som resulterar i att det blir mindre tid över åt själva diabeteskontrollen.
– Vi i läkargruppen har blivit avlastade. Det är jätteskönt att andra yrkesgrupper kan ta vissa delar. Nu har vi till exempel lagt fotundersökningen på diabetessköterskorna, och undersköterskan sköter ögonbottenrutinen. Det gör att vi läkare kan koncentrera oss på helhetsperspektivet och arbeta mer långsiktigt, säger Jelena Mossiaguine.

Bättre på att lyssna

Men det är inte bara förtydligandet av arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper på vårdcentralen som förbättrat internkommunikationen – de har även försökt bli bättre på att lyssna på varandras kunskaper och erfarenheter.
– Diabetes är helt klart en sjukdom som kräver alla möjliga specialiteter. I det här grupparbetet som vi gjorde så satt alla medarbetare i samma rum, och det är något som inte vanligtvis händer så ofta, förutom en gång i månaden då vi brukar ha möte. När vi jobbar ute i verksamheten blir det tyvärr att man ofta sitter ensam. Alla professioner finns ju här, så det är något vi skulle vilja utveckla lite mer, säger Lena Törngren.
När alla medarbetare samlades upptäckte de bland annat att en av diabetessköterskorna hade intressanta erfarenheter av graviditetsdiabetes från en vårdcentral hon arbetat på tidigare, och en annan medarbetare kunde bidra med insikter från sitt arbete inom hemsjukvården. Så varför arbetade de inte på det här sättet tidigare?
– Det handlar mycket om tid och resurser, om möjligheten till reflektion för att kunna ta vara på varandras kompetenser på ett strukturerat och effektivt sätt. Inom primärvården har vi vanligtvis inte så mycket tid över till det överblickande arbetet, mycket handlar om att släcka bränder, menar Jelena Mossiaguine.
När det kommer till resurser ligger Liljeholmen dock rätt bra till jämfört med många andra vårdcentraler. De har till exempel inga inhyrda läkare som springer mellan olika vårdcentraler – vilket är vanligt inom primärvården – utan alla är fast anställda. 

Arbetar aktivt med NDR

Men tidsbrist är ett stort problem även på Liljeholmens vårdcentral, som är den näst största i Stockholm. Därför kollade de på hur de kunde effektivisera vårdmötena och arbeta mer långsiktigt och patientcentrerat. Det nationella diabetesregistret – NDR – var en av nycklarna.
– Förut dokumenterade vi bara våra journalanteckningar till NDR och så fick vi statistik presenterat för oss via SLK (Stockholms läns läkemedelskommitté) en gång per år. Men nu är det vi som har vår egen statistik i våra egna händer, vilket gör att vi kan arbeta aktivt med siffrorna, säger Lena Törngren.
Numer analyserar de siffrorna regelbundet för att kunna snappa upp trender bland patienterna, vilket sedan redovisas på arbetsplatsträffarna inför hela vårdcentralen. Det är något som patienterna indirekt gynnas av.
– Om vi vill vara aktiva i patientmötet kan vi gå in per patient och jämföra med snittet i landet. Sen är det också så att vi kan fokusera våra resurser där de behövs som mest. Vi har till exempel sett att vi ligger sämre till än snittet när det gäller hur många som röker av patienterna, då vet vi att det är något vi måste satsa på, säger Lena Törngren.
En bättre struktur har alltså lett till att det blivit lättare att identifiera var fokus borde läggas. Men det har också förbättrat individperspektivet.
– Vi har blivit bättre på att sätta upp mål tillsammans med patienterna nu när vi arbetar mer aktivt med NDR. Den önskvärda HbA1c-nivån varierar ju till exempel beroende på patientens ålder och sjukdomsdebut, säger Jelena Mossiaguine.
Primärvården tar idag hand om fler vårdområden än tidigare. Hit slussas patienter som är i behov av allt från förebyggande vård till akutvård, patienter med kroniska besvär, psykisk ohälsa eller helt vanliga infektioner. 
– För oss vårdcentraler gäller det att ta reda på vilken hjälp utifrån som finns att ta del av. Att inte jobba dubbelt, utan att jobba tillsammans, säger Jelena Mossiaguine.

Text: Luca Pirro  FOTO: Petrus Iggström

Vad är APC och AVC?

APC står för Akademiskt primärvårdscentrum. APC bedriver utvecklingsarbete inom primärvården i form av utbildningar och forskning, i samverkan med bland annat universitet och högskolor. Ett av APC:s uppdrag är att skapa bra lärandemiljöer för vård- och medicinsstuderande inom primärvården. Fokus ligger främst på folksjukdomar såsom diabetes, hjärtkärlsjukdomar, psykisk ohälsa och astma.

AVC står för Akademisk vårdcentral. Idag finns åtta AVC inom Region Stockholm. De akademiska vårdcentralerna kan ses som APC:s plantskola för att stärka utbildning, utveckling och forskning inom primärvården. Här arrangeras och utvärderas till exempel fortbildningar och lärandeaktiviteter för medarbetare och studenter.