Vad är diabetes typ 1?

Vad är diabetes?

Diabetes mellitus är inte bara en sjukdom utan flera. Den gemensamma nämnaren är att det är en sjukdom där kroppen attackerar sina egna celler och inte kan hålla blodsockret på en normal nivå.

Varför får man diabetes?

Man vet inte helt säkert varför vissa får diabetes. Orsaken brukar enkelt beskrivas som en kombination av arv och miljö.

Hur vet man om man har typ 1 diabetes?

Symtomen kommer ofta plötsligt, ibland på bara några dagar. De vanligaste symptomen är ökad törst, att man kissar ofta och en allmän trötthet.

  • Ökad törst
  • Kissar mycket och ofta 
  • Trötthet 
  • Illamående 
  • Magont 
  • Viktminskning 
  • Synrubbningar/dimsyn
  • Acetonlukt ur munnen 
  • Svampinfektioner i mun eller underliv

Symtomen på typ 1-diabetes kan komma plötsligt och utvecklas på 3-4 veckor, hos små barn ibland på bara några dagar. Förekommer några av dessa symptomen, kontakta vårdcentralen för att snabbt få en kontroll av blodsockernivån. Vid svåra symtom med kräkningar och allmänpåverkan bör man åka direkt till akuten för bedömning.

Blodsocker

Vid diabetes är det viktigt att hålla sitt blodsocker på en så normal nivå som möjligt för att balansera sin hälsa. Det gör man framför allt med mat, motion och insulin.

Med hjälp av en blodsockermätare kontrollerar man flera gånger om dagen sitt blodsocker och utför sedan passande åtgärd för att jämna ut kurvan om det behövs. Är blodsockret lågt kan man höja det med exempelvis druvsocker, är det högt kan man sänka det med exempelvis insulin eller motion. För att undvika skador på ögon, njurar och nerver är det viktigt att ta hand om sig och undvika höga blodsockervärden.

Barn sitter på vuxens axlar
librepuck på armen

Insulin

För att balansera blodsockret måste man tillföra insulin på egen hand flera gånger per dag. Insulinet öppnar cellerna så näringen, sockret, kan tas upp av kroppen. Bra mat och fysisk aktivitet är viktiga komplement för att kroppens normala blodsockerbalans ska kunna efterliknas.

Lågt blodsocker kan leda till insulinkänning vilket innebär att man känner sig trött, hungrig eller skakig. Då behöver man snabbt något sött att äta eller dricka. Vid större känningar kan man bli förvirrad och till slut medvetslös.

Högt blodsocker kan leda till ketoacidos, syraförgiftning, detta är livshotande och kräver omedelbar sjukvård. Varningstecken kan vara extrem törst, trötthet och stora urinmängder.

Läs mer om komplikationer här.

Diabetes typ 1 beror på flera olika saker, många fortfarande okända. Både arv och miljö spelar in. Ärftligheten är dock inte alls lika hög som för diabetes typ 2. Endast 10 procent av de barn som i dag diagnostiseras med typ 1-diabetes har ett syskon eller en förälder med diabetes.

I Sverige bär 20-25 procent av alla människor på de gener som ger förhöjd risk för diabetes, men bara några procent av dessa utvecklar diabetes.

Man vet inte vad det är som startar den autoimmuna process som gör att betacellerna angrips och inte heller varför allt yngre barn får sjukdomen. Forskarna undersöker olika stressfaktorer i miljön som till exempel infektioner hos barnet eller hos mamman under graviditeten, svåra upplevelser i familjen, påverkan av olika födoämnen (exempelvis mjölkprotein), snabb tillväxt i moderlivet eller senare på grund av energität mat.

I flera forskningsprojekt arbetar man målinriktat för att komma gåtan på spåren, bland andra GABA, TEDDY och ABIS.

Forskning och statistik om typ 1 diabetes

Typ 1-diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige, näst efter astma och allergi. Räknat på andel insjuknade barn per år, ligger Sverige på andra plats i världen, efter Finland. Antalet barn som får typ 1-diabetes har fördubblats de senaste 20 åren. Debuten verkar också ha flyttats nedåt i åldrarna då även barn under ett år diagnostiseras med diabetes.

Flicka med blodsockermätare
Person tittar bort från kameran och höjer händerna

Diabetes typ 1...

  • beror inte på att man ätit för mycket godis eller sötsaker. 
  • betyder inte totalt godis- och sockerförbud. Man kan äta det i kontrollerade mängder om man balanserar med insulin. 
  • växer inte bort, går inte över och blir inte bättre med tiden. Men med god behandling och kontroll kan man leva ett gott och vanligt liv. 
  • smittar inte.
  • innebär inte automatiskt att man blir blind, amputerad eller inte kan få barn.

Diabetes - riskfaktor vid Corona?

Enligt Folkhälsomyndigheten medför diabetes i sig inte en stor risk för att bli riktigt sjuk i Corona. Hög ålder och andra underliggande sjukdomar har dock visat sig öka risken tillsammans med högt blodtryck och högt blodsocker.