Vad är diabetes typ 2?

Vad är diabetes?

Diabetes mellitus är flera sjukdomar, men gemensamt för alla är att det är en autoimmun sjukdom där kroppen inte kan hålla en normal blodsockernivå.

Varför får man diabetes?

Det finns inte ett enkelt svar på varför vissa drabbas av diabetes, men man brukar säga att anledningen är en kombination av arv och miljö.

Hur vet man om man har typ 2 diabetes?

Symtomen på diabetes typ-2 kommer oftast smygande men det kan visa sig i trötthet, ökad törst, sämre syn samt klåda i underlivet.

Diabetes typ 2 är en av våra stora folksjukdomar.

Det är en mycket komplex sjukdom med hög ärftlighet. Risken att insjukna om man har ärftlig belastning ökar beroende på ens levnadsvanor. Övervikt, rökning, inaktivitet och stress är faktorer som skyndar på insjuknandet. Det är en livslång sjukdom men med rätt egenvård, livsstilsförändringar och behandling kan blodsockernivån närma sig normala värden.

Har du några av dessa symtom, beställ tid för blodsockerkontroll på vårdcentralen. Även om du saknar symptom men är överviktig och har diabetes i släkten, bör du se till att få blodsockret kontrollerat då och då. Det är särskilt viktigt om du har högt blodtryck eller höga blodfetter.

  • Fysisk och psykisk trötthet
  • Törst
  • Kissar oftare
  • Dimsyn
  • Svamp och klåda i underlivet 
  • Vadkramper
  • Diabetes typ 2 blir vanligare ju högre upp i ålder man kommer. Till skillnad från typ 1 diabetes där kroppen helt slutat producera insulin har man vid typ 2 diabetes kvar en del av sin insulinproduktion, dock en nedsatt sådan.

    Oftast kommer typ 2 diabetes smygande och när diagnosen ställs kan man ha haft det en längre tid. Hos många upptäcks inte diabetes  typ 2 förrän de haft sin första hjärtinfarkt eller stroke. Två av tre patienter med hjärtinfarkt har diabetes eller ett förstadium till diabetes.

    Vid diabetes typ 2 har bukspottskörteln blivit utmattad och orkar inte producera så mycket insulin som kroppen behöver. Detta kan ofta vara kopplat till övervikt och viktnedgång brukar ge många hälsofördelar och påverka blodsockret positivt.

    Insulinresistens

    Ofta kombineras insulinbristen med insulinresistens. Insulinresistens betyder att cellerna i muskler, lever och fettvävnad blir okänsliga för insulin och inte tar upp sockret i blodet. Man utvecklar en resistens för insulinet.

    Det metabola syndromet

    Övervikt, högt blodtryck och förhöjda blodfetter hör ihop med typ 2-diabetes och är riskfaktorer för att utveckla sjukdomen, detta kallas det metabola syndromet. 

    Behandling typ 2-diabetes

    Behandling av diabetes typ 2 kan vara allt från livsstilsförändringar med kostomläggning, rökstopp och motion, till blodsockersänkande läkemedel och insulin. Efter ett tiotal år övergår många personer med typ-2 diabetes från tabletter till insulin. En del oroar sig för det steget men upptäcker ofta att det ger större frihet och välmående.

    Vad är insulin?

    Ett livsnödvändigt hormon som krävs för att cellerna ska kunna tillgodogöra sig sockret/näring från maten. Med brist på insulin och/eller insulinresistens, stiger sockernivån i blodet och skadar nerver och kärl i hjärtat, ögon, njurar, fötter och liknande. Med god behandling och egenvård kan diabeteskomplikationer skjutas upp, bli lindrigare eller helt undvikas.

    Hälsokontroller du har rätt till vid diabetes

    Vid diabetes har du rätt till årlig uppföljning och kontroll av din hälsa.

    För att lära dig hur din diabetes och ditt blodsocker fungerar har du rätt att få en blodsockermätare och teststickor från din vårdgivare. Se också till att få bra utbildning i hur det går till. Pedagogisk mätning är högt prioriterad i Socialstyrelsens nationella diabetesriktlinjer.

    Det finns fortfarande läkare som meddelar patienten att den fått "en släng av socker" eller "lite diabetes" och föreslår en behandling som går ut på att "äta lite mindre och springa lite mer". Den som får sådana besked rekommenderar SSDF att byta läkare, kanske till och med vårdcentral.

    Läkaren och diabetessköterskan ska vara dina samarbetspartners för en lång tid framöver. Du har allt att vinna på att ta din diabetesdiagnos på allvar. Och gör inte doktorn det så blir det svårare för dig. Ju tidigare man lär sig hur ens blodsocker, kropp och psyke samfungerar, desto större möjlighet finns att undvika och/eller skjuta upp komplikationer. 

    Ladda ner vår diabeteschecklista!

    Håll koll på vilka undersökningar du bör göra med hjälp av SSDF:s checklista. Listan är granskad av diabetesspecialister och följer Socialstyrelsens nationella diabetesriktlinjer.

    Kan jag ta ett diabetestest?

    Misstänker du att du har diabetes typ 2 bör du kontakta din vårdcentral för en blodsockerkontroll. Om du inte är tveksam kan du göra ett diabetes test online för att se om du har hög risk för diabetes. 

    Diabetes - riskfaktor vid Corona?

    Enligt Folkhälsomyndigheten medför diabetes i sig inte en stor risk för att bli riktigt sjuk i Corona. Hög ålder och andra underliggande sjukdomar har dock visat sig öka risken tillsammans med högt blodtryck och högt blodsocker.

    Hur blir man kompis med sin diabetes?

    Äldre person ler omgiven av blommor

    Forskning från 2018 visar att typ 2-diabetes kan delas in i flera undergrupper.

    Grupp 1 SIDD (severe insulin-deficient diabetes): omfattar personer utan antikroppar med högt HbA1C, försämrad insulinproduktion och måttlig insulinresistens.

    Grupp 2 har den högsta förekomsten av retinopati. SIRD (severe insulin-resistant diabetes): karaktäriseras av kraftig övervikt och allvarlig insulinresistens.

    Grupp 3 SIRD (severe insulin-resistant diabetes): karaktäriseras av kraftig övervikt och allvarlig insulinresistens.

    Grupp 4 MOD (mild obesity-related diabetes, MOD): omfattar kraftigt överviktiga patienter som insjuknar vid relativt ung ålder.

    Grupp 5 MARD (mild age-related diabetes, MARD): är den största gruppen (ca 40%) och samlar de äldsta patienterna.

    Läs mer om diabetesforskning