Vad är typ 2-diabetes?

Typ 2-diabetes är en av våra stora folksjukdomar.

Det är en mycket komplex sjukdom med hög ärftlighet. Risken att insjukna om man har ärftlig belastning ökar beroende på ens levnadsvanor. Övervikt, rökning, inaktivitet och stress är faktorer som skyndar på insjuknandet. Det är en livslång sjukdom men med rätt egenvård, livsstilsförändringar och behandling kan blodsockernivån närma sig normala värden.

Har du några av dessa symptom, beställ tid för blodsockerkontroll på vårdcentralen. Även om du saknar symptom men är överviktig och har diabetes i släkten, bör du se till att få blodsockret kontrollerat då och då. Det är särskilt viktigt om du har högt blodtryck eller höga blodfetter.

  • Fysisk och psykisk trötthet
  • Törst
  • Kissar oftare
  • Dimsyn
  • Svamp och klåda i underlivet 
  • Vadkramper
  • Typ 2-diabetes blir vanligare ju högre upp i ålder man kommer. Oftast har man kvar en viss egen insulinproduktion till skillnad mot vid typ 1-diabetes.

    Typ 2-diabetes kommer ofta smygande och när diagnosen ställs kan man ha haft det en längre tid. Hos många upptäcks inte diabetes förrän de haft sin första hjärtinfarkt eller stroke. Två av tre patienter med hjärtinfarkt har diabetes eller ett förstadium till diabetes.

    Vid typ 2-diabetes har bukspottskörteln blivit utmattad och orkar inte producera så mycket insulin som en många gånger allt för omfångsrik kropp kräver. Viktnedgång ger oftast stora vinster.

    Behandling typ 2-diabetes

    Behandling kan vara allt från livsstilsförändringar med kostomläggning, rökstopp och motion, till blodsockersänkande läkemedel och insulin. Efter ett tiotal år övergår många personer med typ-2 diabetes från tabletter till insulin. En del oroar sig för det steget men upptäcker inte sällan att det ger större frihet och välmående.

    Vad är insulin?

    Ett livsnödvändigt hormon som krävs för att cellerna ska kunna tillgodogöra sig sockret/näring från maten. Med brist på insulin och/eller insulinresistens, stiger sockernivån i blodet och skadar nerver och kärl i hjärtat, ögon, njurar, fötter och liknande. Med god behandling och egenvård kan diabeteskomplikationer skjutas upp, bli lindrigare eller helt undvikas.

    Hälsokontroller du har rätt till vid diabetes

    Vid diabetes har du rätt till årlig uppföljning och kontroll av din hälsa.

    För att lära dig hur din diabetes och ditt blodsocker fungerar har du rätt att få en blodsockermätare och teststickor från din vårdgivare. Se också till att få bra utbildning i hur det går till. Pedagogisk mätning är högt prioriterad i Socialstyrelsens nationella diabetesriktlinjer.

    Det finns fortfarande läkare som meddelar patienten att den fått "en släng av socker" eller "lite diabetes" och föreslår en behandling som går ut på att "äta lite mindre och springa lite mer". Den som får sådana besked rekommenderar SSDF att byta läkare, kanske till och med vårdcentral.

    Läkaren och diabetessköterskan ska vara dina samarbetspartners för en lång tid framöver. Du har allt att vinna på att ta din diabetesdiagnos på allvar. Och gör inte doktorn det så blir det svårare för dig. Ju tidigare man lär sig hur ens blodsocker, kropp och psyke samfungerar, desto större möjlighet finns att undvika och/eller skjuta upp komplikationer. 

    Ladda ner vår checklista!

    Håll koll på vilka undersökningar du bör göra med hjälp av SSDF:s checklista. Listan är granskad av diabetesspecialister och följer Socialstyrelsens nationella diabetesriktlinjer.

    Hämta SSDF:s checklista här!

    Äldra person ler omgiven av blommor

    Forskning från 2018 visar att typ 2-diabetes kan delas in i flera undergrupper.

    Grupp 1 SIDD (severe insulin-deficient diabetes): omfattar personer utan antikroppar med högt HbA1C, försämrad insulinproduktion och måttlig insulinresistens.

    Grupp 2 har den högsta förekomsten av retinopati. SIRD (severe insulin-resistant diabetes): karaktäriseras av kraftig övervikt och allvarlig insulinresistens.

    Grupp 3 SIRD (severe insulin-resistant diabetes): karaktäriseras av kraftig övervikt och allvarlig insulinresistens.

    Grupp 4 MOD (mild obesity-related diabetes, MOD): omfattar kraftigt överviktiga patienter som insjuknar vid relativt ung ålder.

    Grupp 5 MARD (mild age-related diabetes, MARD): är den största gruppen (ca 40%) och samlar de äldsta patienterna.

    Läs mer om forskning

    Diabetes - riskfaktor vid Corona?

    Enligt Folkhälsomyndigheten medför diabetes i sig inte en stor risk för att bli riktigt sjuk i Corona. Hög ålder och andra underliggande sjukdomar har dock visat sig öka risken tillsammans med högt blodtryck och högt blodsocker.